En kvantitativ undersökning om akademisk självuppfattning och skolstress bland österbottniska elever

Abstract

Syfte: Studiens primära syfte är att undersöka sambandet mellan akademisk självuppfattning och skolstress bland elever i Österbotten i Finland. Avhandlingen tar även fasta på hur sambandet påverkas av variablerna emotionell självuppfattning, studieprestationer, kön, utbildningsnivå och skolspråk. Metod: Avhandlingen består av en kvantitativ metod och baserar sig på datamaterial från Ungdomsenkäten 2016–2017. Läsåret 2016–2017 utfördes Ungdomsenkäten i svensk- och finskspråkiga skolor i Österbotten. Samplet i den här studien bestod av N = 3150 elever, varav 56,2 % var elever på högstadiet och 43,8 % var studerande på andra stadiet. Andelen elever från svenskspråkiga skolor utgjorde 66,4 % medan andelen elever från finskspråkiga skolor utgjorde 33,6 %. Könsfördelningen var 51,6 % flickor och 48,4 % pojkar. Respondenternas medelålder var 16 år (m = 16,26, sa = 1,57). Tre forskningsfrågor och en hypotes utformades för att undersöka avhandlingens syfte. Dessa undersöktes genom korrelationsanalyser och en stegvis regressionsanalys. Resultat: Studien fann en signifikant negativ svag korrelation mellan akademisk självuppfattning och skolstress. Inverkan av skolstress på akademisk självuppfattning minskade då andra variablers inverkan beaktades, men skolstress var fortsättningsvis en signifikant negativ prediktor för akademisk självuppfattning. Diskussion: Avhandlingens centrala resultat diskuteras. Resultat visar att skolstress kan ha ett negativt samband med akademisk självuppfattning, även när man tar hänsyn till faktorer som emotionell självuppfattning och studieprestationer.