Föräldrastödets och den upplevda självförmågans inverkan på ungdomars skoltrivsel i Svenskfinland : En två veckor lång ESM-studie baserad på data från REBOOT-projektet

Abstract

Bakgrund: Skoltrivseln är viktig för både individers utveckling och välbefinnande enligt Holzer m.fl. (2021). Vidare lyfter Virtanen m.fl. (2016) fram att det finns en stark koppling mellan skoltrivsel och engagemang. Dock har endast få studier undersökt studerandes subjektiva uppfattning om föräldrastöd (FSL), upplevd självförmåga (S-GSE) och skoltrivsel samt hur dessa variabler samverkar. Syftet med denna studie är därför att undersöka möjliga effekter av FSL och S- GSE på skoltrivsel. Metod: Samplet i denna studie bestod av 358 högstadie- och gymnasiestuderande från Österbotten och Nyland. Datainsamlingen pågick under hösten 2022 i två-veckors tid och som mätmetod användes ESM (Experience Sampling Method). Studien inkluderade såväl tvärsnittsdata som intensiv longitudinal data från REBOOT-projektet. Resultat: Av de studerande som deltog i studien rapporterade 57 % att de trivdes bra i skolan. De flesta ansåg även att de upplevde en relativt hög nivå av FSL och en medelmåttlig nivå av S-GSE. Både FSL och S-GSE hade signifikanta effekter på såväl skoltrivsel på tvärsnittsnivå som medelnivån på skoltrivsel i ESM-data och kunde bekräftas som relevanta prediktorer på skoltrivsel. FSL och S-GSE kunde förklara 10,8 % av variansen på skoltrivsel på tvärsnittsnivå, medan andelen variablerna kunde förklara från ESM-data var 18,2 %. ESM-data visade att skoltrivseln varierar mellan mättidpunkterna och att det fanns individuella skillnader som gjorde att känslan av skoltrivseln dröjde sig kvar. Den kvardröjande effekten av skoltrivsel skilde sig dock inte mellan elever baserat på FSL eller S-GSE. Konklusion: FSL och S-GSE inverkar båda på upplevelsen av skoltrivsel, såväl på tvärsnittsnivå som i ESM-data, men all variation av skoltrivsel kan inte förklaras med modellen i denna studie.