Polarisering av miljöattityder : En longitudinell studie av nio europeiska länder 2002–2020
Joas, Sara (2023)
Joas, Sara
2023
All rights reserved. This publication is copyrighted. You may download, display and print it for Your own personal use. Commercial use is prohibited.
Julkaisun pysyvä osoite on
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2023051043377
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2023051043377
Tiivistelmä
Syftet med studien är att studera politisk polarisering av miljöattityder mellan olika samhällsgrupper i Europa. Forskningsfrågorna tangerar graden av polarisering i miljöattityder mellan olika grupper i samhället i Europa och om graden av polarisering har ökat under de senaste 20 åren i Europa. Polariseringen mäts som polarisering som ett tillstånd och polarisering som en process över åren 2002–2020.
Forskningsdesignen är upprepad tvärsnittdesign och metoden som används är Spearmans rangkorrelation. Beroende variabeln för miljöattityder analyseras med hjälp av sex oberoende variabler (ålder, kön, utbildningsnivå, politisk orientering, bostadsort och inkomstnivå) som antas ha en inverkan på beroende variabeln för miljöattityder.
I dataanalysen förekommer korrelationer mellan variablerna som högst på svag nivå, vilket är vanligt inom samhällsvetenskaper. Graden av polarisering av miljöattityder i Europa är måttlig (mellan unga och äldre), låg (mellan män och kvinnor, låg-och högutbildade samt vänster- och högerinriktade människor) och obefintlig före de andra undersökta samhällsgrupperna. Polariseringen har ökat svagt mellan tre olika samhällsgrupper (unga och äldre, män och kvinnor samt vänster- och högerinriktade människor) i Europa över de senaste 20 åren. Det mest överraskande resultatet är ålders inverkan på miljöattityder, som uppvisar positiva korrelationskoefficienter, fastän tidigare forskning konsekvent har kommit fram till att ålder har negativa samband med variabler som mäter miljöattityder. Jämförelsen av resultaten från olika regioner av Europa visade inga tydliga mönster.
Största delen av forskning både inom polarisering och miljöattityder har utförts i USA och därför är det intressant att kombinera dessa ämnesområden och dessutom koncentrera sig på en europeisk kontext. I Europa har polarisering främst studerats på landsnivå, medan denna studie behandlar individnivån.
Forskningsdesignen är upprepad tvärsnittdesign och metoden som används är Spearmans rangkorrelation. Beroende variabeln för miljöattityder analyseras med hjälp av sex oberoende variabler (ålder, kön, utbildningsnivå, politisk orientering, bostadsort och inkomstnivå) som antas ha en inverkan på beroende variabeln för miljöattityder.
I dataanalysen förekommer korrelationer mellan variablerna som högst på svag nivå, vilket är vanligt inom samhällsvetenskaper. Graden av polarisering av miljöattityder i Europa är måttlig (mellan unga och äldre), låg (mellan män och kvinnor, låg-och högutbildade samt vänster- och högerinriktade människor) och obefintlig före de andra undersökta samhällsgrupperna. Polariseringen har ökat svagt mellan tre olika samhällsgrupper (unga och äldre, män och kvinnor samt vänster- och högerinriktade människor) i Europa över de senaste 20 åren. Det mest överraskande resultatet är ålders inverkan på miljöattityder, som uppvisar positiva korrelationskoefficienter, fastän tidigare forskning konsekvent har kommit fram till att ålder har negativa samband med variabler som mäter miljöattityder. Jämförelsen av resultaten från olika regioner av Europa visade inga tydliga mönster.
Största delen av forskning både inom polarisering och miljöattityder har utförts i USA och därför är det intressant att kombinera dessa ämnesområden och dessutom koncentrera sig på en europeisk kontext. I Europa har polarisering främst studerats på landsnivå, medan denna studie behandlar individnivån.