"Saadaanko me nyt mennä rastille" : En kvalitativ undersökning om fem språkbadslärares upplevelser av språkbadselevers kodväxling
Parkkali, Essi (2023)
Parkkali, Essi
2023
All rights reserved. This publication is copyrighted. You may download, display and print it for Your own personal use. Commercial use is prohibited.
Julkaisun pysyvä osoite on
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2023041436792
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2023041436792
Tiivistelmä
Syftet med denna studie är att undersöka språkbadslärares uppfattningar om sina elevers kodväxling. Utgående från syftet har jag valt att formulera tre forskningsfrågor:
1. Hur och i vilka situationer upplever lärarna i studien att elever i språkbad använder kodväxling?
2. Hur ser studiens språkbadsklasslärare på kodväxling när det gäller språkutveckling?
3. Hur reagerar studiens språkbadsklasslärare på elevernas kodväxling?
Forskningsansatsen som används i denna avhandling är fenomenografi eftersom denna metod lyfter fram människors olika uppfattningar om ett fenomen och urskiljer olika aspekter av det. Som metoder för datainsamling i denna undersökning har jag valt att använda semistrukturerade forskningsintervjuer. I undersökningen har jag intervjuat fem språkbadsklasslärare som arbetar vid olika skolor i Finland. Alla intervjuer bandades in och transkriberades efteråt till en text. Vid analysen använde jag mig av en kvalitativ innehållsanalys.
Resultat från undersökningen visar att kodväxling är ett relativt vanligt fenomen för deltagarna och de uppger att språkbadseleverna växlar språk frekvent. Deltagarna i studien konstaterar att kodväxling används både i klassrummet och utanför klassrummet. Det verkar vara språkbadsklassläraren som eleverna kodväxlar mest med medan det är modersmålet som används mest i diskussioner mellan eleverna. Vidare använder eleverna kodväxling både i fråga om enskilda ord och hela meningar.
Resultaten visar att kön inte påverkar mängden av kodväxling men det verkar vara skillnader i hur de fem språkbadslärarna upplever mängden hos språkligt starka elever i jämförelse med språkligt svaga elever. I likhet med annan forskning och teori där kodväxling ibland ses som antingen tvåspråkig kompetens eller som tecken på bristande språkfärdighet har också de fem språkbadsklasslärarna i min studie avvikande åsikter om vilka elever som kodväxlar mest. De fem språkbadsklasslärarna anser att kodväxling kan vara nyttigt för språkinlärning men den kan också påverka negativt i vissa fall. Kodväxling upplevs alltså ha ett samband med språkutveckling men samtidigt ändå vara en naturlig del av språkanvändningen när det gäller språkbadselever. Resultaten visar vidare att språkbadsklasslärarna har olika sätt att reagera på kodväxling och det ansågs vara viktigt att ingripa för att ge de rätta begreppen till eleverna för att stödja deras språkutveckling. Även om kodväxling förefaller vara vanligt i språkbad och anses vara viktigt att beakta i undervisningen diskuterar språkbadsklasslärarna inte fenomenet med sina kollegor eller funderar tillsammans på metoder som skulle minska mängden av den.
Man kan ändå inte generalisera studiens resultat kring hur kodväxling påverkar lärandet av språk med tanke på språkutveckling generellt hos språkbadselever eftersom undersökningen är en fallstudie, antalet deltagare är få och de fem språkbadsklasslärarna undervisar i olika årskurser. Det behövs större deltagarantal för att kunna dra exaktare slutsatser samt större grupp av samma årskurs för att kunna jämföra påverkan av kodväxling med tanke på språkutveckling.
1. Hur och i vilka situationer upplever lärarna i studien att elever i språkbad använder kodväxling?
2. Hur ser studiens språkbadsklasslärare på kodväxling när det gäller språkutveckling?
3. Hur reagerar studiens språkbadsklasslärare på elevernas kodväxling?
Forskningsansatsen som används i denna avhandling är fenomenografi eftersom denna metod lyfter fram människors olika uppfattningar om ett fenomen och urskiljer olika aspekter av det. Som metoder för datainsamling i denna undersökning har jag valt att använda semistrukturerade forskningsintervjuer. I undersökningen har jag intervjuat fem språkbadsklasslärare som arbetar vid olika skolor i Finland. Alla intervjuer bandades in och transkriberades efteråt till en text. Vid analysen använde jag mig av en kvalitativ innehållsanalys.
Resultat från undersökningen visar att kodväxling är ett relativt vanligt fenomen för deltagarna och de uppger att språkbadseleverna växlar språk frekvent. Deltagarna i studien konstaterar att kodväxling används både i klassrummet och utanför klassrummet. Det verkar vara språkbadsklassläraren som eleverna kodväxlar mest med medan det är modersmålet som används mest i diskussioner mellan eleverna. Vidare använder eleverna kodväxling både i fråga om enskilda ord och hela meningar.
Resultaten visar att kön inte påverkar mängden av kodväxling men det verkar vara skillnader i hur de fem språkbadslärarna upplever mängden hos språkligt starka elever i jämförelse med språkligt svaga elever. I likhet med annan forskning och teori där kodväxling ibland ses som antingen tvåspråkig kompetens eller som tecken på bristande språkfärdighet har också de fem språkbadsklasslärarna i min studie avvikande åsikter om vilka elever som kodväxlar mest. De fem språkbadsklasslärarna anser att kodväxling kan vara nyttigt för språkinlärning men den kan också påverka negativt i vissa fall. Kodväxling upplevs alltså ha ett samband med språkutveckling men samtidigt ändå vara en naturlig del av språkanvändningen när det gäller språkbadselever. Resultaten visar vidare att språkbadsklasslärarna har olika sätt att reagera på kodväxling och det ansågs vara viktigt att ingripa för att ge de rätta begreppen till eleverna för att stödja deras språkutveckling. Även om kodväxling förefaller vara vanligt i språkbad och anses vara viktigt att beakta i undervisningen diskuterar språkbadsklasslärarna inte fenomenet med sina kollegor eller funderar tillsammans på metoder som skulle minska mängden av den.
Man kan ändå inte generalisera studiens resultat kring hur kodväxling påverkar lärandet av språk med tanke på språkutveckling generellt hos språkbadselever eftersom undersökningen är en fallstudie, antalet deltagare är få och de fem språkbadsklasslärarna undervisar i olika årskurser. Det behövs större deltagarantal för att kunna dra exaktare slutsatser samt större grupp av samma årskurs för att kunna jämföra påverkan av kodväxling med tanke på språkutveckling.
Kokoelmat
- 516 Kasvatustieteet [594]