Beteendeförändringar i skolor med ProSkola : En kvalitativ studie ur lärarens perspektiv

Abstract

Forskning har visat att elever som får positiv respons när det går bra har möjlighet till en lyckad framgång i skolan, medan om de elever som får negativ respons har sämre resultat i skolan (van Duijvenvoorde m.fl., 2008). Avhandlingens syfte är att ta reda på hur verksamhetsmodellen ProSkola förändrat beteenden i de svenskspråkiga skolorna, som implementerat verksamhetsmodellen i sin verksamhet. Forskningsfrågorna är: 1. Vilka är styrkorna och svagheterna i ProSkola enligt lärarna? 2. På vilket sätt har elevers och lärares beteenden förändrats i och med ProSkola? 3. På vilket sätt ser lärarna att skolans verksamhetsmiljö ändrat samt vilka är möjligheterna att utveckla ProSkola? ProSkola utgår från den forskningsbaserade verksamhetsmodellen School Wide Positive Behavoir Support (SWPBS), som utvecklades i USA i slutet på 1990-talet (Simonsen & Sugai, 2009). Inom SWPBS betonar man stöd i barns och ungdomars naturliga miljö och miljöns behov av att förändras för att kunna stödja positivt beteende (Savolainen m.fl., 2019). Sørlie (2021) kom i sin undersökning fram till att effekten av SWPBS var som störst i de skolor som från början varit positivt inställda och trodde på att denna modell skulle passa in i deras skola och undervisning. Nylén m.fl. (2021) kom i sin forskning fram till att välfungerande team är en viktig del av implementeringsprocessen av verksamhetsmodellen. Studien är en kvalitativ studie, där jag använt mig av intervjuer som forskningsmetod. Jag gjorde semistrukturerade intervjuer med tre lärare och en speciallärare som arbetar i skolor där man implementerat ProSkola. Till analysmetod använde jag mig av innehållsanalys. Under analysen kunde jag utgående från varje forskningsfråga hitta kategorier, vilka jag namngav utgående från nyckelord ur intervjuerna. Resultatet visade att respondenterna såg både styrkor och svagheter i ProSkola verksamhetsmodellen. Fastän svagheterna kom mer fram, var alla respondenter positivt inställda och ansåg att ProSkola hade gett flera fördelar i deras skola. Eleverna visste vad som förväntades av dem, när hela skolan hade samma regler och förväntningar på eleverna. Lärarna gav oftare positiv feedback till eleverna när det gick bra och när de kom ihåg de gemensamma reglerna. Verksamhetsmiljön blev i det stora hela positivare och när man i skolan funderade på värdegrunden tillsammans i teamet kunde man utveckla sitt eget arbete. Respondenterna var alla positiva till att det skulle vara till en fördel av att ha en verksamhetsmodell som ProSkola inom småbarnspedagogik och förskola. Detta skulle främja övergången från förskola till grundläggande utbildning och det skulle finnas en enhetlig verksamhetskultur.