Kriminalisera abort, ett brott mot mänskliga rättigheter? – ett människorättsperspektiv
Drugg, Eleonora (2023)
Drugg, Eleonora
2023
Julkaisu on tekijänoikeussäännösten alainen. Teosta voi lukea ja tulostaa henkilökohtaista käyttöä varten. Käyttö kaupallisiin tarkoituksiin on kielletty.
Julkaisun pysyvä osoite on
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2023030730291
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2023030730291
Tiivistelmä
Abstrakt: Varje år görs cirka 73 miljoner osäkra aborter runtom i världen. Anledningen till det stora antalet är att många länder har väldigt strikta abortlagar eller rentav förbud mot att göra abort. Strikta abortlagar leder inte endast till osäkra aborter, det diskriminerar också kvinnor eftersom rätten till abort är något som endast berör kvinnor och kvinnors hälsa. Syftet med denna avhandling är att diskutera och ta reda på, om rätten till abort är en mänsklig rättighet och vilka mänskliga rättigheter som bryts genom att stater inte tillåter kvinnor att göra abort.
I avhandlingen diskuteras först vad en osäker och säker abort är och metoden som används är en kritisk rättsdogmatisk metod. I en stor del av avhandlingen, analyseras europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna ECHR, Internationella konvention om medborgerliga och politiska rättigheter ICCPR, Internationella konvention om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter ICESCR, och Konventionen om avskaffande av all form av diskriminering av kvinnor CEDAW. Konventionerna analyseras för att svara på frågan om rätten till abort är en mänsklig rättighet och om stater som kriminaliserar abort anses bryta mot mänskliga rättigheter. En stor del av avhandlingen består av rättspraxis, där europeiska domstolen för mänskliga rättigheter, FN:s kommitté för avskaffande av all form av diskriminering av kvinnor och FN:s kommitté för mänskliga rättigheter har bedömt fall som berört rätten till abort. Den stora mängden rättsfall analyseras för att ta reda på om rätten till abort har setts som en mänsklig rättighet i konkreta fall och i så fall under vilka grunder. Fokuset ligger främst på Europeiska unionen och Europa men även till exempel strikta abortlagar utanför dessa områden diskuteras. I slutet av avhandlingen diskuteras diskriminering av kvinnor som grund för strikta abortlagar och även varför strikta abortlagar också leder till diskriminering av kvinnor. Även religion och kultur diskuteras som grund för kriminaliserandet av abort.
Slutsatsen är att rätten till abort inte är en enskild utskriven rättighet i något av de instrument som diskuterats. Då kvinnor inte haft rätt till att göra abort har det dock under flera tillfällen setts som brott mot flera andra mänskliga rättigheter. De rättigheter som ofta anses brutna vid kriminaliserandet av abort är bl.a. rätten till respekt för privat och familjeliv och rätten till att vara fri från tortyr. Rätten till liv har också diskuterats i rättsfall om abort, europeiska domstolen för mänskliga rättigheter har bl.a. ansett att kvinnors rättigheter går före fostrets rättigheter. Slutsatsen är att rätten till abort har mer eller mindre setts som en mänsklig rättighet i rättspraxis men det finns fortfarande inte någon utskriven rätt som lyder att alla skulle har rätt till abort. Rättspraxis visar också att stater faktiskt kan bli och har blivit dömda för att de inte tillåter abort eller för att de har väldigt strikta eller oklara lagar för abort.
I avhandlingen diskuteras först vad en osäker och säker abort är och metoden som används är en kritisk rättsdogmatisk metod. I en stor del av avhandlingen, analyseras europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna ECHR, Internationella konvention om medborgerliga och politiska rättigheter ICCPR, Internationella konvention om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter ICESCR, och Konventionen om avskaffande av all form av diskriminering av kvinnor CEDAW. Konventionerna analyseras för att svara på frågan om rätten till abort är en mänsklig rättighet och om stater som kriminaliserar abort anses bryta mot mänskliga rättigheter. En stor del av avhandlingen består av rättspraxis, där europeiska domstolen för mänskliga rättigheter, FN:s kommitté för avskaffande av all form av diskriminering av kvinnor och FN:s kommitté för mänskliga rättigheter har bedömt fall som berört rätten till abort. Den stora mängden rättsfall analyseras för att ta reda på om rätten till abort har setts som en mänsklig rättighet i konkreta fall och i så fall under vilka grunder. Fokuset ligger främst på Europeiska unionen och Europa men även till exempel strikta abortlagar utanför dessa områden diskuteras. I slutet av avhandlingen diskuteras diskriminering av kvinnor som grund för strikta abortlagar och även varför strikta abortlagar också leder till diskriminering av kvinnor. Även religion och kultur diskuteras som grund för kriminaliserandet av abort.
Slutsatsen är att rätten till abort inte är en enskild utskriven rättighet i något av de instrument som diskuterats. Då kvinnor inte haft rätt till att göra abort har det dock under flera tillfällen setts som brott mot flera andra mänskliga rättigheter. De rättigheter som ofta anses brutna vid kriminaliserandet av abort är bl.a. rätten till respekt för privat och familjeliv och rätten till att vara fri från tortyr. Rätten till liv har också diskuterats i rättsfall om abort, europeiska domstolen för mänskliga rättigheter har bl.a. ansett att kvinnors rättigheter går före fostrets rättigheter. Slutsatsen är att rätten till abort har mer eller mindre setts som en mänsklig rättighet i rättspraxis men det finns fortfarande inte någon utskriven rätt som lyder att alla skulle har rätt till abort. Rättspraxis visar också att stater faktiskt kan bli och har blivit dömda för att de inte tillåter abort eller för att de har väldigt strikta eller oklara lagar för abort.
Kokoelmat
- 513 Oikeustiede [96]