Selaus nimekkeen mukaan kokoelmassa
Viitteet 16-35 / 79
-
I det nya mångspråkiga Sverige
(09.04.2010)Den nya språkpolitiken i ljuset av aktuell flerspråkighetsforskning. Vilka teoretiska begrepp och perspektiv är relevanta för språkpolitikens förestående implementering i förhållande till centrala utbildnings- och ... -
Indelning av finlandssvenska dialekter med särskild hänsyn till Åboland
(Föreningen för nordisk filologi, 2012)Det svenska dialektområdet i Finland delas vanligen in i landskapen Österbotten, Åland, Åboland och Nyland. Samtidigt har forskare varit ense om att en av de skarpaste dialektgränserna i Svenskfinland skär rakt igenom ... -
ja satama (0.3) va e de – reparationer i ett samtal i Kotka
(Svensk-Österbottniska samfundet, 2008)I artikeln diskuteras reparationer i ett gruppsamtal i Kotka utifrån en analys av vilka funktioner reparationerna fyller. -
Jatkumo - Hangon historiallisen keskustan ja Kylpyläpuiston ranta-alueiden ympäristöhistoriallinen selvitys ja kehittämissuunnitelma
(Aalto-yliopiston taiteiden ja suunnittelun korkeakoulu, 2019)Tämän diplomityön aiheena on monipuolisesti arvokkaan ranta-alueen suunnitteleminen. Suunnittelualueena on Uudenmaan länsiosassa sijaitsevan Hangon kaupungin historiallisen keskustan ja Kylpyläpuiston julkiset ranta-alueet, ... -
Kielioppitiedosta kielioppitaitoon?
(Åbo universitet, 2009)I denna artikel presenteras de resultat som jag hittills har fått i min forskning som handlar om kunskaperna om svenskans ordföljd hos finska universitetsstuderande. I min doktorsavhandling undersöker jag hur den grammatiska ... -
Kieliraja Länsipohjassa Ruotsin ajan lopussa
(Tornionlaakson Neuvosto – Tornedalsrådet/Tornionlaakson maakuntamuseo – Tornedalens landskapsmuseum, 2010)Behandlar språkgränsen i Västerbotten i slutet av svenska tiden, språkgränsens uppkomst, kolonisationen, bebyggelseutveckling och förhållandet mellan svenskt och finskt i Tornedalen. -
Kommunicerande konsumtion: kringvandrande försäljare och kulturmöten 1800-1940
(2019)Slutrapport för projektet Kommunicerande konsumtion: kringvandrande försäljare och kulturmöten 1800-1940. Forskningsprojektet studerar småskalig handel under en period av modernisering och undersöker hur heterogena grupper ... -
Kopulaverbet vara som citatmarkör i svenskt ungdomsspråk
(11.05.2010)I samtal signalerar talare i regel då de citerar någon annan. Genom att förställa rösten och/eller genom att tillägga uttryck som han sa eller hon ba markerar talaren att en viss del av yttrandet är avsett som ett citat. ... -
Kretsen kring Edvard Westermarck och det tidiga 1900-talets idélandskap_Slutrapport
(Svenska litteratursällskapet i Finland, 09 / 2017)Sociologen, antropologen och filosofen Edvard Westermarck (1862–1939) hör till de internationellt mest välkända forskarna i den finländska vetenskapshistorien. I egenskap av akademisk lärare blev han även mentor för flera ... -
Lapsikuva Teuvo Pakkalan novellikokoelmissa Lapsia ja Pikku ihmisiä
(Humanistinen tiedekunta, Suomen kielen, suomalais-ugrilaisten ja pohjoismaisten kielten ja kirjallisuuksien laitos, 09 / 2018)Tutkimus käsittelee lapsikuvaa ja lapsuuden kuvausta Teuvo Pakkalan novellikokoelmissa Lapsia (1895) ja Pikku ihmisiä (1913). Pakkalan novellit ovat psykologisen lapsikuvauksen klassikkoja. Tarkastelen kuutta novellia ... -
”Maailmaa palvelemaan”: Lapsipiikojen muistot työnteosta ja palveluspaikoista 1800- ja 1900-lukujen vaihteen Suomessa
(Historian, kulttuurin ja taiteiden tutkimuksen laitos, Turun yliopisto, 01 / 2021)Tutkielma käsittelee 1800- ja 1900-lukujen vaihteessa lapsuuttaan eläneiden entisten lapsipiikojen muistoja työstään. Tutkimuskysymys jakautuu kahteen pääteemaan: miten muisteltiin työntekoa sekä toisaalta palvelupaikassa ... -
Marginaliserade eller privilegierade? Språkgruppsskillnader i hälsa och ohälsa i Finland (MaRG)_Slutrapport
(Svenska litteratursällskapet i Finland, 01 / 2020)Det övergripande syftet med projektet har varit att undersöka skillnader i hälsa och ohälsa bland svensk- och finskspråkiga samt personer med tvåspråkig bakgrund. Vi har studerat sociala resursers och riskfaktorers betydelse ... -
Maria ja seitsemän apostolia. Siuntion kirkon puuveistosten elinkaari ja attribuutio
(Humanistiska fakulteten, Helsingfors universitet, 05 / 2021)Tutkimuksen perustana ovat Suomen kansallismuseon historiallisten kokoelmien esineet H2632:1–9, eli Siuntion kirkosta peräisin olevat Neitsyt Mariaa ja seitsemää apostolia esittävät puuveistokset, sekä lisäksi samaan ... -
Mat och foder för krigförande arméer. Försörjningen i krigsområdet från trettioåriga kriget till Napoleonkrigen
(Historiska institutionen vid Uppsala universitet, 2013)Hur arméer försörjdes då de opererade utanför det egna landets gränser under tidig modern tid. -
Minun on mentävä eteenpäin – Eva Cederströmin taiteilijuuden muodostuminen 1920- ja 1930-luvuilla
(Humanistinen tiedekunta, Helsingin yliopisto, 05 / 2020)Tutkielma käsittelee Eva Cederströmin (1909–1995) taiteilijuuden muodostumista 1920–1930-luvuilla tarkastelemalla Cederströmin omaelämäkerrallisia kertomuksia ja teoksia. Taidehistorian tapa valikoida tutkimuskohteensa ... -
Modernitetens hybris. Gestaltningar av det moderna i Georg Henrik von Wrights produktion som intellektuell 1938–1951
(Helsingfors universitet, Humanistiska fakulteten, 03 / 2017)Syftet med avhandlingen är att tolka hur von Wright gestaltar det moderna i sin intellektuella produktion 1938-1951. Utifrån denna fråga analyseras även hur von Wright mobiliserade modernitet som intellektuell i förhållande ... -
Någon särskild ansökan behöver inte göras – opersonliga konstruktioner i myndighetstexter på svenska och finska i Finland och Sverige
(Föreningen för nordisk filologi, 2016)The focus of this study lies on the use of impersonal constructions that have an indirect reference to either the writer or the reader of the text in institutional texts about pensions. These include passive without agent, ... -
Om finlandismer och språkvårdens möjlighet att påverka dem
(Svenska litteratursällskapet i Finland, 2010)Språkvården i Finland har arbetat mot finlandismer i cirka hundra år. I ett språkvårdsperspektiv finns det flera olika typer av finlandismer: sådana som är lätta eller relativt lätta att påverka, sådana som är i stort sett ... -
Om finlandismer och språkvårdens möjligheter att motverka dem
(Språkrådet/Norstedts, 2008)Svenskan i Finland följer i stort sett samma språknorm som svenskan i Sverige. Den finlandssvenska språkvården har sett den finlandssvenska riksspråksarten – finlandssvenskan – som en varietet av svenskan, och det övergripande ... -
Om reparationer i ett gruppsamtal i Kotka
(Finska, finskugriska och nordiska institutionen vid Helsingfors universitet, 26.04.2010)I artikeln diskuteras reparationssekvenser i ett språkösvenskt samtal. Reparation är en paraplyterm för de resurser som deltagarna i ett samtal har för att hantera och åtgärda problem i den gemensamma förståelsen. Inledningsvis ...