Utveckling av läsförståelse och ordförståelse över tid hos elever i årskurs 7
Ström, Jenna (2023)
Ström, Jenna
2023
All rights reserved. This publication is copyrighted. You may download, display and print it for Your own personal use. Commercial use is prohibited.
Julkaisun pysyvä osoite on
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe202301102205
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe202301102205
Tiivistelmä
PISA undersökningarna visar att läsförmågan bland elever i Finland blir allt sämre, samtidigt som undersökningarna också visar att eleverna finner läsningen allt mindre intressant. Läsförståelse och ordförståelse är två viktiga komponenter när det kommer till läsning som påverkas av många andra faktorer. För att ta reda på hur utvecklingen har sett ut över tid (21 år) hos finlandssvenska elever i årskurs 7 har jag analyserat elevers resultat från kartläggningsmaterialet Klassdiagnoser i läsning och skrivning för högstadiet och gymnasiet.
Syftet med denna avhandling är att undersöka hur läsförståelsen och ordförståelsen har utvecklats hos elever i årskurs 7 under de senaste 21 åren. För att uppnå syftet med studien har tre foskningsfrågor formulerats:
1. Hur har läsförståelsen hos elever i årskurs 7 utvecklats under de senaste 21 åren?
2. Hur har ordförståelsen hos elever i årskurs 7 utvecklats under de senaste 21 åren?
3. Hurudana skillnader finns det mellan pojkar och flickor i läsförståelse respektive ordförståelse?
Studien är av kvantitativ metod där allt data härstammar från kartläggningar som gjorts med LS-klassdiagnoser i en finlandssvenskskola. Kartläggningarna har varje år utförts av samma speciallärare och normerna har varit de samma alla år. Antalet deltagare i studien är 1747, varav 809 stycken (46,3%) är flickor och 937 stycken (53,6%) är pojkar.
Resultaten visar att både läsförståelsen och ordförståelsen har fösämrats signifikant de senaste 21 åren. Det finns under en del av åren signifikanta skillnader mellan flickor och pojkar, med fördel för flickor, i både läsförståelse och ordförstsåelse, även om det finns fler signifikanta skillnader inom ordförståelsen.
Forskare har kunnat konstatera att läsförståelse och ordförståelse bland annat påverkas av den tid som spenderas på läsning och vilka typer av texter man läser. Dessa faktorer är med stor sannolikhet en del av orsakerna till den negativa trenden vi har inom läsning i Finland. Mera forskning behövs kring vad som orsakar att finlandssvenska elever presterar allt sämre i läsning.
Syftet med denna avhandling är att undersöka hur läsförståelsen och ordförståelsen har utvecklats hos elever i årskurs 7 under de senaste 21 åren. För att uppnå syftet med studien har tre foskningsfrågor formulerats:
1. Hur har läsförståelsen hos elever i årskurs 7 utvecklats under de senaste 21 åren?
2. Hur har ordförståelsen hos elever i årskurs 7 utvecklats under de senaste 21 åren?
3. Hurudana skillnader finns det mellan pojkar och flickor i läsförståelse respektive ordförståelse?
Studien är av kvantitativ metod där allt data härstammar från kartläggningar som gjorts med LS-klassdiagnoser i en finlandssvenskskola. Kartläggningarna har varje år utförts av samma speciallärare och normerna har varit de samma alla år. Antalet deltagare i studien är 1747, varav 809 stycken (46,3%) är flickor och 937 stycken (53,6%) är pojkar.
Resultaten visar att både läsförståelsen och ordförståelsen har fösämrats signifikant de senaste 21 åren. Det finns under en del av åren signifikanta skillnader mellan flickor och pojkar, med fördel för flickor, i både läsförståelse och ordförstsåelse, även om det finns fler signifikanta skillnader inom ordförståelsen.
Forskare har kunnat konstatera att läsförståelse och ordförståelse bland annat påverkas av den tid som spenderas på läsning och vilka typer av texter man läser. Dessa faktorer är med stor sannolikhet en del av orsakerna till den negativa trenden vi har inom läsning i Finland. Mera forskning behövs kring vad som orsakar att finlandssvenska elever presterar allt sämre i läsning.
Kokoelmat
- 516 Kasvatustieteet [595]