Världsarv, landsbygdsomvandling och turism : stenar som ruralt kapital
Svels, Kristina (2011)
Svels, Kristina
2011
All rights reserved. This publication is copyrighted. You may download, display and print it for Your own personal use. Commercial use is prohibited.
Julkaisun pysyvä osoite on
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe202301163109
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe202301163109
Tiivistelmä
I avhandlingen behandlas konstruktionen av Kvarkens skärgård som ett världsarv i enlighet med Unescos principer och samtidigt undersöks hur områdets status som världsarv påverkat områdets ekonomiska och sociala utveckling. Den socioekonomiska omvandlingen relateras till den europeiska forskningen om landsbygdsutveckling och ruralt kapital i vilken man fokuserar på hur rurala områden som tidigare haft jordbruk och fiske som basnäringar i dag allt mera börjat stöda sig på en "ny" landsbygdsekonomi baserad på tjänste- och servicenäringar. I enlighet med teorin om landsbygdsutveckling kan man forvänta sig att utnämningen av regionen till ett Unesco-världsarv skulle påskynda utvecklingen av turism och servicenäringar.
Avhandlingens empiriska material består dels av en enkätundersokning riktad till aktörer som deltagit i arbetet med att få området etablerat som världsarv, dels av ett antal intervjuer med nyckelpersoner som varit engagerade i etablerings- och utvecklingsskedet. I tillägg till enkäten och intervjuerna bygger avhandlingen på en analys av centrala dokument. En viktig fråga i avhandlingen är hur interaktionen mellan den nationella, regionala och lokala nivån gestaltat sig under utvecklingen av världsarvet. Avhandlingen beskriver och analyserar således den nationella, regionala och den lokala nivåns uppfattning om etableringsprocessen for världsarvet Kvarkens skärgard, dess nyckelaktorer samt motivet bakom etableringen.
I avhandlingens senare del analyseras den socioekonomiska forändringen särskilt med avseende på turismnäringen, som i och med världsarvsutnämningen blivit en allt viktigare faktor att ta i beaktande vid utvecklingen av rurala ekonomier. De geologiska formationerna och stenarna, som av Unesco givits status som "objekt med särskilt stort universellt värde", har blivit objekt och symbolvärden i en process som omvandlar dem till viktiga delar i ett nytt ruralt kapital. Utvecklingen av Kvarkens skärgard till enturistdestination har påskyndats av dess status som världsarv, men processen befinner sig ännu i begynnelseskedet och aktörerna ar ännu osäkra på vad som krävs för att platsen skall bli en viktig turistattraktion.
Avhandlingens empiriska material består dels av en enkätundersokning riktad till aktörer som deltagit i arbetet med att få området etablerat som världsarv, dels av ett antal intervjuer med nyckelpersoner som varit engagerade i etablerings- och utvecklingsskedet. I tillägg till enkäten och intervjuerna bygger avhandlingen på en analys av centrala dokument. En viktig fråga i avhandlingen är hur interaktionen mellan den nationella, regionala och lokala nivån gestaltat sig under utvecklingen av världsarvet. Avhandlingen beskriver och analyserar således den nationella, regionala och den lokala nivåns uppfattning om etableringsprocessen for världsarvet Kvarkens skärgard, dess nyckelaktorer samt motivet bakom etableringen.
I avhandlingens senare del analyseras den socioekonomiska forändringen särskilt med avseende på turismnäringen, som i och med världsarvsutnämningen blivit en allt viktigare faktor att ta i beaktande vid utvecklingen av rurala ekonomier. De geologiska formationerna och stenarna, som av Unesco givits status som "objekt med särskilt stort universellt värde", har blivit objekt och symbolvärden i en process som omvandlar dem till viktiga delar i ett nytt ruralt kapital. Utvecklingen av Kvarkens skärgard till enturistdestination har påskyndats av dess status som världsarv, men processen befinner sig ännu i begynnelseskedet och aktörerna ar ännu osäkra på vad som krävs för att platsen skall bli en viktig turistattraktion.