Sagotering som verktyg i arbete med nyanlända barn

Abstract

Inom småbarnspedagogiken framhålls inkludering av alla barn oberoende av stödbehov. Det innebär att också nyanlända barn som inte har ett gemensamt språk med barnen och lärarna i gruppen bör omfattas av inkluderingen. Detta kan upplevas utmanande för lärarna när de inte når barnets intressen och önskemål genom verbal kommunikation. Sagotering är ett verktyg som lärare kan använda tillsammans med barn för att nå deras berättelser genom att ta del av barnets historia verbalt eller genom att observera barnets lek. Sagoteringen ger läraren möjlighet att lära känna barnet på ett djupare plan, eftersom barnets berättelse ofta baseras på dess upplevelser och erfarenheter. Syftet med avhandlingen är att undersöka sagoteringens potential som verktyg i arbete med nyanlända barn. Genom studien ämnar jag få syn på sagoteringens möjligheter och utmaningar genom att analysera lärarnas erfarenheter av att sagotera tillsammans med nyanlända barn. Jag vill få svar på om lärarna upplever att de lyckas med inkluderingen av barnen på ett mer omfattande sätt efter sagoteringen. Utgående från detta syfte har följande forskningsfrågor formulerats: 1. På vilket sätt kan sagotering stöda lärare i arbete med nyanlända barn? 2. På vilket sätt upplever lärarna att sagotering med nyanlända barn kan stöda inkluderingen? Metoden för studien är kvalitativ med intervju som datainsamlingsmetod, den grundar sig på en fenomenologisk metodansats och analyseras genom fenomenologisk dataanalys. Respondenterna är sju lärare inom småbarnspedagogik som arbetar på daghem inom en kommun med stor erfarenhet av nyanlända barn. Lärarna arbetar med barn i åldern 3 – 5 år. Resultatet av studien visar att flera lärare upplevde att de genom sagoteringen tillsammans med ett nyanlänt barn lyckats skapa mening med uppgiften, samtidigt som de lyckats få ett samspel med barnet. De upplever också att de till större del har fått syn på barnet som individ i gruppen. Trots detta upplevdes sagoteringen tillsammans med det nyanlända barnet vara utmanande, främst beroende på utmaningar med kommunikationen. Lärarna upplever att inkludering är en lång process som handlar om en attitydförändring. Denna studie pekar på att sagotering tillsammans med nyanlända barn kan bidra till att relationer skapas och det nyanlända barnet till större del får känslan av samhörighet i gruppen. Vilka är viktiga delar i processen för att skapa inkluderande klimat i barngruppen.