Security in the Baltic Sea Region from a Legal Perspective with a Focus on Border Security

Abstract

First, inter-state threats and deterrence in a Baltic Sea region context are explored from a legal perspective, for the purpose of examining whether the concept of border security is used in connection with the use of force and threats between states. The conclusion is drawn that as a rule the term border security is not used in these contexts. Inter-state threats can be seen as inherent in deterrence. It is more probable that military exercises, which are commonly used as deterrence, could be seen as an illegal threat in a conflict situation, than as standalone exercises. Second, the main objective of the thesis is an exploration of the concept of border security from a legal perspective, with a focus on national border actors in the Baltic Sea region. ‘Border security’ is now found in legal documents in the EU, and in UN Security Council resolutions. The objectives of EU border control or border security rules and the UN Security Council application of border control or border security are examined. Inter alia the security contexts are different, but border control and the goal of border security at both EU and global levels in the end entail processes of similar character, concerning individuals crossing borders. It is argued that the use of ‘border security’ in the practice of the UN Security Council has changed over the years. It now concerns individuals (and goods) crossing international borders. It is assessed that factors of both an objective and subjective character are part of developments towards the use of the term border security at both EU and global levels. The EU is an example of an advanced border control or border security system, based on supranational rules. The overall functioning of member states’ continued influence on the EU border system is assessed from a security perspective. A number of circumstances can be seen as alleviating EU member states’ concerns over having relinquished sovereignty in this regard to the EU. Member states have certain – but as a main rule narrow – possibilities to derogate from legal obligations for security reasons in the context of border rules. The characteristics and nature of the national authority applying the EU border rules are in the hands of EU member states. The security of the external border is inextricably linked to upholding the internal security, and in the end economic factors. On a general note, the ‘taking-back’ of powers over the borders by EU member states during the 2015 migration crisis and the 2020 pandemic crisis shows the sensitivity concerning borders. It is highlighted that a lasting definition of security, or of security dimensions, is not achievable, since the political and scientific concepts of security changes when the political contexts change.

För det första utforskas mellanstatliga hot och avskräckning i Östersjöregionen från ett rättsligt perspektiv, med syfte att undersöka om konceptet gränssäkerhet (border security) används i samband med våldsanvändning och hot mellan stater. Slutsatsen är att termen gränssäkerhet som regel inte används i dessa sammanhang. Mellanstatliga hot kan betraktas som en del av avskräckning. Det är mer troligt att militärövningar, som ofta används som avskräckning, skulle kunna ses som ett olagligt hot i en konfliktsituation än som en ensamstående övning. För det andra är det huvudsakliga målet en undersökning av konceptet gränssäkerhet från ett rättsligt perspektiv med fokus på nationella gränsaktörer i Östersjöregionen. Termen gränssäkerhet finns nu i rättsliga dokument i EU och Förenta Nationernas (FN) säkerhetsrådsresolutioner. Målen med EU:s regler om gränskontroll eller gränssäkerhet och FN:s säkerhetsråds tillämpning av gränskontroll och gränssäkerhet undersöks. Bland annat säkerhetssammanhangen är inte desamma, men gränskontroll och målet med gränssäkerhet både på EU-nivå och globalt innebär i slutändan processer av liknande karaktär, rörande individer som korsar gränser. Det görs gällande att FN:s säkerhetsråds tillämpning av begreppet gränssäkerhet har ändrats med åren. Begreppet avser nu som regel individer (och varor) som korsar internationella gränser. Bedömningen görs att faktorer av både objektiv och subjektiv karaktär har påverkat utvecklingen av begreppet gränssäkerhet både på EU-nivå och globalt. EU är ett exempel på ett avancerat gränskontrollsystem eller gränssäkerhetssystem, baserat på överstatliga regler. Medlemsstaternas fortsatta inflytande på EU:s system undersöks från ett säkerhetsperspektiv. Ett antal faktorer kan ses som lättnader vad gäller EU:s medlemsstaters oro över att ha överlåtit suveränitet på området till EU. EU:s medlemsstater har vissa – men som regel inte omfattande – möjligheter att av säkerhetsskäl avvika från rättsliga skyldigheter i ett gränskontrollsammanhang. Egenskaper hos och karaktären på den nationella institutionen som tillämpar EU:s gränsregler avgörs av EU-medlemsstaten ifråga. Den yttre gränsens säkerhet är oupplösligt förbunden med upprätthållande av den inre säkerheten och i slutändan ekonomiska faktorer. Från ett allmänt perspektiv visar återtagandet av makten över gränser av EU:s medlemsstater under migrationskrisen 2015 och pandemikrisen 2020 känsligheten rörande gränser. Det framhålls att en hållbar definition av säkerhet, eller säkerhetsdimensioner, inte kan uppnås, eftersom politiska och vetenskapliga säkerhetskoncept ändras när den politiska kontexten ändras.