Personlighetstyper och deras koppling till habitatvalet hos slamkrabban Rhithropanopeus harrisii
Liljedahl, Annika (2022)
Liljedahl, Annika
2022
Julkaisun pysyvä osoite on
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2022102863709
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2022102863709
Tiivistelmä
Personlighet inom djurvärlden innebär att individer över tid uppvisar annorlunda och konsekventa beteendeprofiler oberoende av situation eller sammanhang. Dessa olika personlighetsdrag påverkar hur individerna sprids och fördelar sig mellan olika habitat samt hur de interagerar med sin omgivning. Tidigare har man antagit att djur är flexibla i sina beteenden men det har visat sig att så inte alltid är fallet. Det har länge debatterats huruvida djur väljer habitat utgående från deras egen personlighet (personlighetsmatchande hypotesen) eller om de anpassar sitt beteende utifrån det habitat de befinner sig i (beteendemässig plasticitet). Den här studien av slamkrabban Rhithropanopeus harrisii ämnar klargöra om krabborna har olika personligheter, och om deras habitatpreferenser kan kopplas till deras personlighetstyper.
Krabbor fångades in i slutet av juli år 2021 från fyra platser i sydvästra Finland. Två så kallade kärnpopulationer (Runsala & Nådendal, Åbo) där krabbor funnits sedan år 2009 och framåt, och två så kallade randpopulationer (Lökö, Nystad och Godby, Åland) där krabbor endast observerats på senare år användes i studien. Krabborna vägdes och deras ryggsköldar och större dominanta klor mättes. Krabborna genomgick sedan tre olika experiment för att klargöra om de hade personligheter eller ej genom att undersöka deras risktagningsbenägenhet under predationshot, utforskningsbenägenhet och socialitet. Om dessa beteenden var konsekventa i de upprepade experimenten på samma individ ansågs de vara personlighetsdrag. Vidare undersöktes om det gick att sammankoppla personligheten med det habitat som krabborna föredrog när de gavs möjlighet att välja mellan stenhabitat och växthabitat. Krabborna uppvisade konsekventa beteenden både när det kom till deras utforskningsbenägenhet och socialitet, men inte för deras risktagningsbenägenhet under predationshot. Resultaten tyder ändå på att slamkrabbor uppvisar olika personligheter men att dessa ej verkar vara kopplade till deras val av habitat. Däremot hittades en koppling mellan krabbornas utforskningsbenägenhet och vikt. Ju tyngre en krabba var, desto snabbare var den på att utforska ett okänt objekt. Också krabbornas populationstypstillhörighet (kärn- eller randpopulation) var av betydelse för deras utforskningsbenägenhet. Krabbor tillhörande en kärnpopulation uppvisade en signifikant högre sannolikhet att undersöka ett okänt objekt och var även snabbare i sitt utforskningsbeteende än krabborna från randpopulationerna. Förklaringen kan ligga i att kärnpopulationerna funnits längre än randpopulationerna och därför kan ha en högre populationstäthet, vilket kan leda till mer intraspecifik konkurrens bland krabborna från kärnpopulationerna och därmed bidra till att de har ett snabbare utforskningsbeteende. Animal personality means that individuals exhibit different and consistent behavioural patterns across contexts and over time. These different personality traits affect how the animal disperses and how it interacts with its environment. It has previously been assumed that animals are flexible in their behaviour, but it has been shown that this is not always the case. It has long been debated whether animals choose habitat based on their own personality (personality-matching hypothesis) or whether they adapt their behaviour based on the habitat they are currently occupying (behavioural plasticity). This study of the Harris mud crab Rhithropanopeus harrisii intends to clarify whether these crabs have different personalities, and if their preferred choice of habitat can be linked to their personality types.
Mud crabs were caught at the end of July 2021 from four locations in southwestern Finland. Two core populations (from Runsala & Naantali, Turku) where crabs have been observed since 2009 and onwards, and two so-called margin populations (from Lyökki, Uusikaupunki and Godby, Åland) where mud crabs have appeared only recently, were used in this study. The crabs were weighed, and the size of their carapaces and the larger dominant claws were measured. The crabs then underwent three various experiments to clarify whether they had personalities or not by examining their boldness under predation threat, exploratory behaviour, and sociality. If these behaviours were consistent in the repeated experiments on the same individual, they were considered personality traits. Further, I investigated whether it was possible to link these behaviours with the type of habitat that the crabs preferred when they were given the choice between a rock habitat and a plant habitat. The crabs in this study demonstrated consistent behaviours both when it came to their exploratory behaviour and their sociality, but not in terms of their boldness during predation threat. The results indicate that mud crabs have different personalities but that these do not seem to be linked to their choice of habitat. However, a link was found between the crabs' exploratory behaviour and their weight, so that heavier crabs were faster at exploring an unknown object. The crabs' population type affiliation (core or margin population) was also important for their exploratory behaviour. Crabs belonging to a core population showed a significantly higher probability of investigating an unknown object compared to crabs belonging to a margin population. The crabs from the core populations were also faster to explore a novel object than the crabs from the margin populations. The explanation may be that the core populations have existed longer than the margin populations and may therefore have a higher density. This can lead to more intraspecific competition among the crabs from the core populations and contribute to their faster exploratory behaviour.
Krabbor fångades in i slutet av juli år 2021 från fyra platser i sydvästra Finland. Två så kallade kärnpopulationer (Runsala & Nådendal, Åbo) där krabbor funnits sedan år 2009 och framåt, och två så kallade randpopulationer (Lökö, Nystad och Godby, Åland) där krabbor endast observerats på senare år användes i studien. Krabborna vägdes och deras ryggsköldar och större dominanta klor mättes. Krabborna genomgick sedan tre olika experiment för att klargöra om de hade personligheter eller ej genom att undersöka deras risktagningsbenägenhet under predationshot, utforskningsbenägenhet och socialitet. Om dessa beteenden var konsekventa i de upprepade experimenten på samma individ ansågs de vara personlighetsdrag. Vidare undersöktes om det gick att sammankoppla personligheten med det habitat som krabborna föredrog när de gavs möjlighet att välja mellan stenhabitat och växthabitat. Krabborna uppvisade konsekventa beteenden både när det kom till deras utforskningsbenägenhet och socialitet, men inte för deras risktagningsbenägenhet under predationshot. Resultaten tyder ändå på att slamkrabbor uppvisar olika personligheter men att dessa ej verkar vara kopplade till deras val av habitat. Däremot hittades en koppling mellan krabbornas utforskningsbenägenhet och vikt. Ju tyngre en krabba var, desto snabbare var den på att utforska ett okänt objekt. Också krabbornas populationstypstillhörighet (kärn- eller randpopulation) var av betydelse för deras utforskningsbenägenhet. Krabbor tillhörande en kärnpopulation uppvisade en signifikant högre sannolikhet att undersöka ett okänt objekt och var även snabbare i sitt utforskningsbeteende än krabborna från randpopulationerna. Förklaringen kan ligga i att kärnpopulationerna funnits längre än randpopulationerna och därför kan ha en högre populationstäthet, vilket kan leda till mer intraspecifik konkurrens bland krabborna från kärnpopulationerna och därmed bidra till att de har ett snabbare utforskningsbeteende.
Mud crabs were caught at the end of July 2021 from four locations in southwestern Finland. Two core populations (from Runsala & Naantali, Turku) where crabs have been observed since 2009 and onwards, and two so-called margin populations (from Lyökki, Uusikaupunki and Godby, Åland) where mud crabs have appeared only recently, were used in this study. The crabs were weighed, and the size of their carapaces and the larger dominant claws were measured. The crabs then underwent three various experiments to clarify whether they had personalities or not by examining their boldness under predation threat, exploratory behaviour, and sociality. If these behaviours were consistent in the repeated experiments on the same individual, they were considered personality traits. Further, I investigated whether it was possible to link these behaviours with the type of habitat that the crabs preferred when they were given the choice between a rock habitat and a plant habitat. The crabs in this study demonstrated consistent behaviours both when it came to their exploratory behaviour and their sociality, but not in terms of their boldness during predation threat. The results indicate that mud crabs have different personalities but that these do not seem to be linked to their choice of habitat. However, a link was found between the crabs' exploratory behaviour and their weight, so that heavier crabs were faster at exploring an unknown object. The crabs' population type affiliation (core or margin population) was also important for their exploratory behaviour. Crabs belonging to a core population showed a significantly higher probability of investigating an unknown object compared to crabs belonging to a margin population. The crabs from the core populations were also faster to explore a novel object than the crabs from the margin populations. The explanation may be that the core populations have existed longer than the margin populations and may therefore have a higher density. This can lead to more intraspecific competition among the crabs from the core populations and contribute to their faster exploratory behaviour.