Ageing Online : Promoting older persons' subjective wellbeing in a digital everyday life
Viklund, Emilia (2022-12-16)
Åbo Akademi - Åbo Akademi University
16.12.2022
Julkaisu on tekijänoikeussäännösten alainen. Teosta voi lukea ja tulostaa henkilökohtaista käyttöä varten. Käyttö kaupallisiin tarkoituksiin on kielletty.
Julkaisun pysyvä osoite on
https://urn.fi/URN:ISBN:978-952-12-4251-9
https://urn.fi/URN:ISBN:978-952-12-4251-9
Tiivistelmä
Background: Digital technology and online services are often seen as one response to many of the challenges that the modern welfare state is expected to face. Evidently, digital technology is an essential part of the society as well as in our daily lives alike. Therefore, the digital context should be taken into consideration when studying subjective wellbeing— also among older persons. Digitalization further entails new ways of working among the multiprofessional personnel groups within the health and social care sector. The importance of meaningful engagement of older persons as part of the development of services is being recognized both within the international policies of active and healthy ageing as well as within the field of innovation studies. In general, more applied research is necessary when moving from evidence to practice in research regarding the promotion of wellbeing among older persons and related working methods and initiatives.
Aim: To explore the multidimensionality of older persons’ subjective wellbeing and to deepen the understanding of health promotion practice and participatory approaches together with older persons in an increasingly digital everyday life.
Methods: A multi-method design was applied and the thesis consist of four separate studies. Two studies were based on data from a cross-sectional, population-based survey study (the GERDA-project) conducted in 2016 in the Bothnia region (Finland and Sweden, n= ). Study III was a focus-group study with practitioners working with community-level health promotion targeting older persons in two regions in Finland and Sweden in 2019–2020. The last study is based on semi-structured interviews with older persons participating in the @geing online project in 2018–2020.
Results: According to the study findings, there is a statistically significant association between subjective well-being and internet use in the studied older population. However, nuanced and multidimensional approaches—simultaneously taking into account the kind of online activities that the older persons engage in, as well as the particular dimensions of subjective wellbeing under study—are needed in order to develop the knowledge field. When it comes to health promotion practice, the findings highlight the importance of seeing the persons among the older people. Digital technology as well as an increased user involvement can support tailored work approaches and initiatives in future health promotion practice by breaking the current perceived barriers related to inflexible organizational routines and the own prejudices. The findings further highlight that being part of the development of an application can be an uplifting experience and increase the interest and confidence in digital technology use among older participants and combat stereotypical beliefs. However, participatory approaches are not linear, rather they are perceived as messy processes— which also can evoke experiences of disappointment among the participants.
Conclusion: Digitalization is not only about the technology. Future research endeavours applying various, and preferably mixed methods, simultaneously examining the everyday life both online and offline in later life are warranted. This in order to deepen the understanding regarding the underlying mechanisms between subjective wellbeing and internet use and further answering the remaining question if internet per se actually is the driving component— affecting experienced well-being in later life— or if it is merely a key component of an already rich everyday life. In both design and implementation of technology, the process could entail more value and be facilitated if the user groups (which can be both older persons and practitioners) are actively participating and contributing with their expertise and contextual knowledge. However, advances are needed also regarding the methods for participatory technology design among older persons and especially regarding participatory approaches with diverse groups of older persons (especially more vulnerable groups). The findings highlights the importance of not generalizing the perquisites nor the health promotion actions for experiencing wellbeing an increasingly digital everyday later life. Bakgrund: Digitaliseringen av tjänster är en snabbt växande samhällstrend och ses som en av de viktigaste lösningarna för att göra de omställningar som krävs för att möta många av framtidens utmaningar. I och med att digitala verktyg och tjänster är en stor del av vardagen för en klar majoritet av befolkningen är det följaktligen viktigt att undersöka välbefinnandet i en digital vardagskontext – också bland äldre. Digitaliseringen innebär också ett förändrat arbetssätt inom social-och hälsovårdssektorn. Att på ett meningsfullt sätt inkludera äldre i utvecklingen av tjänster som berör dem är viktig och rekommenderas i såväl riktlinjer för att främja ett aktivt och hälsosamt åldrande som inom innovationsforskning. Överlag behövs mera tillämpad forskning för att kunna göra framsteg inom det gerontekonogiska forskningsfältet och för att kunna utveckla det hälsofrämjande arbetet.
Syfte: Att undersöka det mångdimensionella subjektiva välbefinnandet bland äldre och att fördjupa kunskapen om hälsofrämjande arbete och samskapandearbetssätt med äldre personer i en alltmer digital vardag.
Metod: Avhandlingen har en multi-metod design och innehåller fyra enskilda studier. De två första baserar sig på material som insamlats genom en enkät inom ramarna för GERDA-projektet år 2016 och är befolkningsbaserade tvärsnittsstudier. Den tredje studien består av fokusgruppintervjuer som gjorts med personal som arbetar med hälsofrämjande arbete i två regioner i Finland och Sverige under 2019–2020. I den fjärde studien analyserades semistrukturerade intervjuer som gjordes med äldre personer som deltog i projektet @geing online under åren 2018–2020.
Resultat: Avhandlingen visar på att det finns ett samband mellan subjektivt välbefinnande och internetanvändning och digitala tjänster bland äldre personer i Botnia regionen. För att inte gå miste om viktig information om kopplingen mellan subjektivt välbefinnande och internetanvändning behöver man beakta både vilka digitala tjänster som äldre använder samt hur välbefinnande egentligen mäts. Vad gäller hälsofrämjande arbete riktat till äldre visar avhandlingens resultat på vikten att se de äldre personerna inom den äldre befolkningen. Vidare förslås också att digitala tjänster och samskapande tillvägagångssätt kan möjliggöra personcentrering och skräddarsydda tjänster genom att förändra styva riktlinjer och arbetssätt samt motarbeta de egna fördomarna. Resultaten visar också att det kan vara upplyftande att delta i utvecklingen av en ny applikation och att intresset för digitala verktyg och tilltron till sig själv som teknikanvändare ökade bland äldre deltagare. Samtidigt är samskapande innovationsprocesser inte linjära, utan det rör sig snarare om omständliga processer som också kan väcka olika känslor förknippade med besvikelse bland deltagarna.
Slutsatser: Digitaliseringen handlar om mycket mer än bara teknik. För att kunna få svar på frågan om internetanvändning verkligen påverkar välbefinnande bland äldre eller om olika digitala tjänster bara är en del av ett sedan tidigare rikt liv behövs mera forskning. Framtida studier behöver inkludera och kombinera olika metoder samt undersöka båda ”offline” och ”online” aktiviteter samtidigt i en vardagskontext för att kunna titta närmare på för vem och under vilka omständigheter internet potentiellt kan främja välbefinnande. Både utvecklingen och implementeringen av nya digitala verktyg kan underlättas och ge mervärde ifall användare (både äldre och personal i detta fall) aktivt deltar och involveras. Forskning om samskapande innovationsprocesser behöver utökas och metoder för sådana tillvägagångssätt utvecklas – speciellt då det kommer till äldre och de olika grupperna inom den äldre befolkningen. Slutligen är det viktigt att inte generalisera då det kommer till äldres subjektiva välbefinnande, internetanvändning och hälsofrämjande arbete.
Aim: To explore the multidimensionality of older persons’ subjective wellbeing and to deepen the understanding of health promotion practice and participatory approaches together with older persons in an increasingly digital everyday life.
Methods: A multi-method design was applied and the thesis consist of four separate studies. Two studies were based on data from a cross-sectional, population-based survey study (the GERDA-project) conducted in 2016 in the Bothnia region (Finland and Sweden, n= ). Study III was a focus-group study with practitioners working with community-level health promotion targeting older persons in two regions in Finland and Sweden in 2019–2020. The last study is based on semi-structured interviews with older persons participating in the @geing online project in 2018–2020.
Results: According to the study findings, there is a statistically significant association between subjective well-being and internet use in the studied older population. However, nuanced and multidimensional approaches—simultaneously taking into account the kind of online activities that the older persons engage in, as well as the particular dimensions of subjective wellbeing under study—are needed in order to develop the knowledge field. When it comes to health promotion practice, the findings highlight the importance of seeing the persons among the older people. Digital technology as well as an increased user involvement can support tailored work approaches and initiatives in future health promotion practice by breaking the current perceived barriers related to inflexible organizational routines and the own prejudices. The findings further highlight that being part of the development of an application can be an uplifting experience and increase the interest and confidence in digital technology use among older participants and combat stereotypical beliefs. However, participatory approaches are not linear, rather they are perceived as messy processes— which also can evoke experiences of disappointment among the participants.
Conclusion: Digitalization is not only about the technology. Future research endeavours applying various, and preferably mixed methods, simultaneously examining the everyday life both online and offline in later life are warranted. This in order to deepen the understanding regarding the underlying mechanisms between subjective wellbeing and internet use and further answering the remaining question if internet per se actually is the driving component— affecting experienced well-being in later life— or if it is merely a key component of an already rich everyday life. In both design and implementation of technology, the process could entail more value and be facilitated if the user groups (which can be both older persons and practitioners) are actively participating and contributing with their expertise and contextual knowledge. However, advances are needed also regarding the methods for participatory technology design among older persons and especially regarding participatory approaches with diverse groups of older persons (especially more vulnerable groups). The findings highlights the importance of not generalizing the perquisites nor the health promotion actions for experiencing wellbeing an increasingly digital everyday later life.
Syfte: Att undersöka det mångdimensionella subjektiva välbefinnandet bland äldre och att fördjupa kunskapen om hälsofrämjande arbete och samskapandearbetssätt med äldre personer i en alltmer digital vardag.
Metod: Avhandlingen har en multi-metod design och innehåller fyra enskilda studier. De två första baserar sig på material som insamlats genom en enkät inom ramarna för GERDA-projektet år 2016 och är befolkningsbaserade tvärsnittsstudier. Den tredje studien består av fokusgruppintervjuer som gjorts med personal som arbetar med hälsofrämjande arbete i två regioner i Finland och Sverige under 2019–2020. I den fjärde studien analyserades semistrukturerade intervjuer som gjordes med äldre personer som deltog i projektet @geing online under åren 2018–2020.
Resultat: Avhandlingen visar på att det finns ett samband mellan subjektivt välbefinnande och internetanvändning och digitala tjänster bland äldre personer i Botnia regionen. För att inte gå miste om viktig information om kopplingen mellan subjektivt välbefinnande och internetanvändning behöver man beakta både vilka digitala tjänster som äldre använder samt hur välbefinnande egentligen mäts. Vad gäller hälsofrämjande arbete riktat till äldre visar avhandlingens resultat på vikten att se de äldre personerna inom den äldre befolkningen. Vidare förslås också att digitala tjänster och samskapande tillvägagångssätt kan möjliggöra personcentrering och skräddarsydda tjänster genom att förändra styva riktlinjer och arbetssätt samt motarbeta de egna fördomarna. Resultaten visar också att det kan vara upplyftande att delta i utvecklingen av en ny applikation och att intresset för digitala verktyg och tilltron till sig själv som teknikanvändare ökade bland äldre deltagare. Samtidigt är samskapande innovationsprocesser inte linjära, utan det rör sig snarare om omständliga processer som också kan väcka olika känslor förknippade med besvikelse bland deltagarna.
Slutsatser: Digitaliseringen handlar om mycket mer än bara teknik. För att kunna få svar på frågan om internetanvändning verkligen påverkar välbefinnande bland äldre eller om olika digitala tjänster bara är en del av ett sedan tidigare rikt liv behövs mera forskning. Framtida studier behöver inkludera och kombinera olika metoder samt undersöka båda ”offline” och ”online” aktiviteter samtidigt i en vardagskontext för att kunna titta närmare på för vem och under vilka omständigheter internet potentiellt kan främja välbefinnande. Både utvecklingen och implementeringen av nya digitala verktyg kan underlättas och ge mervärde ifall användare (både äldre och personal i detta fall) aktivt deltar och involveras. Forskning om samskapande innovationsprocesser behöver utökas och metoder för sådana tillvägagångssätt utvecklas – speciellt då det kommer till äldre och de olika grupperna inom den äldre befolkningen. Slutligen är det viktigt att inte generalisera då det kommer till äldres subjektiva välbefinnande, internetanvändning och hälsofrämjande arbete.
Kokoelmat
- 316 Hoitotiede [64]