Finlandssvenska marknadsförares upplevelser av den svenska organisationen och marknadsföringsbranschen : En kvalitativ studie på individnivå
Kihlstedt, Lina (2022)
Kihlstedt, Lina
2022
Julkaisu on tekijänoikeussäännösten alainen. Teosta voi lukea ja tulostaa henkilökohtaista käyttöä varten. Käyttö kaupallisiin tarkoituksiin on kielletty.
Julkaisun pysyvä osoite on
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2022101962603
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2022101962603
Tiivistelmä
Den svenskspråkiga befolkningsgruppen i Finland flyttar utomlands i mycket större utsträckning än den finskspråkiga. Av de finlandssvenskar som väljer att flytta utomlands har tre fjärdedelar flyttat till Sverige. Man vet idag mycket om migrationen och drivkrafterna bakom den, men inte lika mycket om upplevelserna av det nya hemlandet. Man vet inte om finlandssvenskar känner att de ”hittat hem” i Sverige eller ifall de ändå upplever kulturella skillnader.
Den generella uppfattningen är att Sverige är bättre än Finland då det kommer till marknadsföring och att skapa produkter och företag som lyckas internationellt. Man vet däremot inte lika mycket om vad skillnaderna är gällande svenskarnas och finländarnas sätt att arbeta med marknadsföring. Därför undersöker denna avhandling gruppen finlandssvenska marknadsförare. Både för att studera kulturella skillnader, men också för att studera skillnader i arbetet med marknadsföring. Studien fokuserar på individers erfarenheter från arbetslivet i svenska organisationer och marknadsföringsbranschen.
Som metod för att samla in empiriskt material användes semistrukturerade intervjuer. Målgruppen som intervjuades var finlandssvenskar som tagit examen i marknadsföring vid en högskola i Finland och därefter flyttat till Stockholm. Sammanlagt intervjuades fem personer i olika åldrar samt olika roller inom arbetslivet.
Resultatet visar att man som finlandssvensk upplever skillnader mellan Finland och Sverige inom organisationen. De största skillnaderna upplevs då det kommer till hierarki, diskussionskultur, konflikthantering och tidsuppfattning. Resultatet från studien bekräftar även att Sverige är bättre än Finland på marknadsföring. Detta kan bero på att svenskarna är duktiga på att bygga bra varumärken och har ett mera självsäkert samt långsiktigt tänk. Alla nivåer inom organisationen förstår dessutom värdet av marknadsföring. Finland och Sverige har dock olika historia och Sverige som land är större sett till befolkningsmängd, vilket ger bättre förutsättningar med en större marknad och därmed även större marknadsbudget.
Resultatet i studien kan användas för att bättre förstå kulturella skillnader samt varför Sverige som land är så lockande för en finlandssvensk. Detta kan bidra till arbetet att motverka den brain-drain som migrationen leder till genom att skapa bättre förutsättningar för att högutbildade finlandssvenskar vill stanna i Finland. Resultatet kan även användas för att förstå vad finsk marknadsföring behöver bli bättre på för att nå mera framgång. Vidare forskning i ämnet rekommenderas för att få ännu mera information om de problemområden som lyfts i sista kapitlet. Exempelvis behövs mera forskning för att förstå språket som en del av finlandssvenskars identitet.
Den generella uppfattningen är att Sverige är bättre än Finland då det kommer till marknadsföring och att skapa produkter och företag som lyckas internationellt. Man vet däremot inte lika mycket om vad skillnaderna är gällande svenskarnas och finländarnas sätt att arbeta med marknadsföring. Därför undersöker denna avhandling gruppen finlandssvenska marknadsförare. Både för att studera kulturella skillnader, men också för att studera skillnader i arbetet med marknadsföring. Studien fokuserar på individers erfarenheter från arbetslivet i svenska organisationer och marknadsföringsbranschen.
Som metod för att samla in empiriskt material användes semistrukturerade intervjuer. Målgruppen som intervjuades var finlandssvenskar som tagit examen i marknadsföring vid en högskola i Finland och därefter flyttat till Stockholm. Sammanlagt intervjuades fem personer i olika åldrar samt olika roller inom arbetslivet.
Resultatet visar att man som finlandssvensk upplever skillnader mellan Finland och Sverige inom organisationen. De största skillnaderna upplevs då det kommer till hierarki, diskussionskultur, konflikthantering och tidsuppfattning. Resultatet från studien bekräftar även att Sverige är bättre än Finland på marknadsföring. Detta kan bero på att svenskarna är duktiga på att bygga bra varumärken och har ett mera självsäkert samt långsiktigt tänk. Alla nivåer inom organisationen förstår dessutom värdet av marknadsföring. Finland och Sverige har dock olika historia och Sverige som land är större sett till befolkningsmängd, vilket ger bättre förutsättningar med en större marknad och därmed även större marknadsbudget.
Resultatet i studien kan användas för att bättre förstå kulturella skillnader samt varför Sverige som land är så lockande för en finlandssvensk. Detta kan bidra till arbetet att motverka den brain-drain som migrationen leder till genom att skapa bättre förutsättningar för att högutbildade finlandssvenskar vill stanna i Finland. Resultatet kan även användas för att förstå vad finsk marknadsföring behöver bli bättre på för att nå mera framgång. Vidare forskning i ämnet rekommenderas för att få ännu mera information om de problemområden som lyfts i sista kapitlet. Exempelvis behövs mera forskning för att förstå språket som en del av finlandssvenskars identitet.
Kokoelmat
- 512 Liiketaloustiede [433]