Far From the Dream : Exploring the Gap in Educational Opportunities for Black Americans

Abstract

Substantial evidence demonstrates the inequity in educational opportunity that currently exists for Black students in U.S. schools. Combatting this inequity requires an understanding of what educational opportunity looks like in practice and insight into the various mechanisms that maintain and reproduce inequity. This dissertation explores the topic of educational opportunity through the lens of race with the aim of identifying the ways in which schools and policies can ensure all students receive the necessary support to be successful both in and out of school. In essence, this dissertation aims to capture what makes an education freeing and equitable. To address the research aims, this dissertation employed a qualitatively driven, multi-method research design that consisted of four interrelated studies. The research approach and methods used for each of the four studies differed, but in combination, the studies sought to fulfill the overarching project aims. The multi-method design enabled a complex examination of racial inequity and educational opportunity from multiple perspectives and at four different levels: conceptual, policy, school, and individual. The first study was a conversion mixed methods integrative review that focused on educational opportunity at the conceptual level. The study resulted in the development of an educational opportunity framework that has implications for both practice and theory. The framework can be adapted in different contexts to guide schools and researchers in evaluating or improving equity in educational opportunities. Study II adopted an embedded mixed methods case study approach to examine the racial status quo within a majority-White high school (school level) and Black students’ experiences within that school (individual level). The analysis resulted in the development of a figure depicting the cycle of inequity within the racial status quo and how this impacted students’ experiences. The figure can be used as a model for schools to examine their own status quo, and improve practices and curriculum to ensure all students are provided equitable opportunities. The third study used interpretative phenomenological analysis to more closely examine the same set of data as Study II by focusing on the qualitative data collected from the five Black girl participants (individual level). The study provides insight into school practices that result in feelings of entrapment, as well as more supportive structures and practices that give students a sense of freedom. Based on these results, suggestions are made for how schools can be more autonomy-supportive and inclusive. The suggestions do not just apply to Black girls, but could lead to a more freeing education for the broader student population. The final study was a convergent mixed methods critical policy analysis that explored how racial/ethnic equity was promoted or inhibited in 61 educational policies that were introduced and enacted between 2020 and 2022. Though the majority of policies were found to promote equity, a critical evaluation of the policies revealed that those promoting equity presented more symbolic rather than meaningful action. In addition, they failed to address many of the structural issues that reproduce racial inequity. These findings necessitate education policies that move beyond race neutrality and explicitly target systemic racism. The results of these studies taken together demonstrate the ways that racial inequity occurs through school practices and policies, and what this inequity means for Black students’ school experiences. By centering Black students’ experiences in a majority-White school, this dissertation points to the more subtle mechanisms that exist within schools that create inequity in accessing opportunities and having positive school experiences. Moreover, this dissertation examines educational opportunity at multiple levels enabling a more complex understanding of the interconnected factors that contribute to inequity. In sum, this dissertation contributes to both theory and practice by offering practical solutions to improving racial equity and presenting new frameworks for evaluating and conceptualizing educational opportunity.

Forskning visar att svarta elever i USA:s skolor för närvarande inte har lika stora möjligheter till utbildning. För att motarbeta denna ojämlikhet krävs en förståelse för hur utbildningsmöjligheterna ser ut i praktiken och en insikt i de olika mekanismer som upprätthåller och reproducerar orättvisa. Denna avhandling utforskar temat utbildningsmöjligheter via ras som lins med målet att identifiera hur skolor och politik kan säkerställa att alla elever får det stöd som krävs för att lyckas både i och utanför skolan. I huvudsak syftar avhandlingen till att fånga upp vad som gör en utbildning emancipatorisk och rättvis. I avhandlingen tillämpas en kvalitativt driven forskningsdesign med flera metoder i fyra sammanhängande studier. Forskningsansatsen och metoderna för de fyra studierna är olika men besvarar sammantaget de övergripande forskningsfrågorna. Designen med flera metoder möjliggör en komplex undersökning av ojämlikhet som baserar sig på ras och utbildningsmöjligheter ur flera olika perspektiv och på fyra olika nivåer: konceptuell, politisk, institutionell (skola) och individuell. Den första studien är en studie där kvantitativa och kvalitativa metoder med ett mixed methods upplägg fokuserar på utbildningsmöjligheter på konceptuell nivå. Som resultat av studien har utvecklats ett ramverk för utbildningsmöjligheter med konsekvenser för både teori och praktik. Ramverket kan anpassas till olika sammanhang för att vägleda skolor och forskare när det gäller att utvärdera eller förbättra jämlika utbildningsmöjligheter. I den andra studien används en fallstudie med mixed methods för att undersöka status quo gällande ras inom en gymnasieskola med vit majoritet (skolnivå) och fem svarta elevers erfarenheter av skolan (individnivå). Analysen resulterade i en cirkelmodell som synliggör ojämlikhet i fråga om status quo enligt ras och hur detta påverkar elevernas erfarenheter. Cirkelmodellen kan användas av skolor för att undersöka egen status quo och förbättra praxis och undervisningsinnehåll för att se till att alla elever får jämlika möjligheter. I den tredje studien används tolkande fenomenologisk analys för att närmare undersöka samma uppsättning data som i den andra studien genom att fokusera på de kvalitativa data som samlades in från fem svarta flickor som deltog (individuell nivå). Studien ger en inblick i skolpraktiker som leder till en känsla av att vara fångad (entrapment), men också mer stödjande strukturer och praktiker som ger eleverna en känsla av frihet. Utifrån dessa resultat ges förslag på hur skolor kan vara mer autonomistödjande och inkluderande. Förslagen gäller inte bara svarta flickor, utan kan leda till en mer emancipatorisk utbildning för en bredare elevpopulation. Den sista studien är en kritisk policyanalys där konvergent mixed methods används i syfte att undersöka hur rasmässig/etnisk jämlikhet främjades eller förhindrades i 61 utbildningspolitiska policyer som infördes och antogs mellan 2020 och 2022. Även om majoriteten av policyområdena visade sig främja jämlikhet, visade en kritisk utvärdering av områdena att de som främjade jämlikhet snarare var symboliska än meningsfulla. Dessutom misslyckades policyerna med att ta itu med många av de strukturella frågor som reproducerar rasrelaterad ojämlikhet. Dessa resultat kräver en utbildningspolitik som går bortom rasneutralitet och uttryckligen riktar sig mot systemisk rasism. Resultaten av dessa studier visar sammantaget hur rasmässig ojämlikhet uppstår genom skolpraktik och skolpolicyer och vad denna ojämlikhet innebär för svarta elevers skolgång. Genom att fokusera på svarta elevers erfarenheter i en skola med vit majoritet pekar den här avhandlingen på de mer subtila mekanismer som finns i skolorna och som skapar ojämlikhet när det gäller att få tillgång till möjligheter och positiva skolupplevelser. Dessutom undersöker avhandlingen utbildningsmöjligheter på flera olika nivåer, vilket möjliggör en mer komplex förståelse av de sammankopplade faktorer som bidrar till ojämlikhet. Sammanfattningsvis bidrar denna avhandling till både teori och praktik genom att erbjuda praktiska lösningar för att förbättra jämlikheten mellan raser samtidigt som den presenterar nya ramar för att utvärdera och konceptualisera utbildningsmöjligheter.