Affiliate Stigma Experiences in Close Affiliates of Minor-Attracted Persons – A Scale Development and Validation Study

Abstract

Affiliate stigma reduces well-being, self-esteem, and relationship quality as well as increases anxiety, stress, depression, and social isolation. Affiliate stigma in close affiliates of minor-attracted persons (MAPs) have not previously been studied. We developed and initially evaluated the Minor-Attracted Person Affiliate Stigma Measure. We expected the measure to consist of four subscales: public discrimination affiliate stigma, vicarious stigma, public shame affiliate stigma, and perceived offending risk, with the first three subscales constituting a three-factor model of affiliate stigma, and the fourth subscale to constitute a separate but linked one-factor model. A sample of (N = 50) MAP affiliates were recruited. Our results did not support the hypothesized three-factor model with an additional one-factor model. Instead, the confirmatory factor analysis (CFA) indicated better fit for a two-factor model (consisting of public discrimination affiliate stigma and vicarious affiliate stigma) and two separate one-factor models (consisting of public shame affiliate stigma and perceived offending risk). Results from the CFA indicated that the two-factor model and the two one-factor models had acceptable model fit, and all factor loadings were moderate to high. Our analysis of the association between the factors and measures of social avoidance, self-esteem, mental well-being, shame, and guilt did not establish convergent and divergent validity of the scale. Nonetheless, our study provides a first insight into affiliate stigma experiences of MAP affiliates, as well as an initial evaluation of a measure that warrants further research.

Närståendestigma minskar välbefinnande, självkänsla och relationskvalitet samt ökar nivåerna av ångest, stress, depression och social isolering. Närståendestigmaupplevelser hos pedofilers närstående har inte studerats tidigare. Vi utvecklade och initialt validerade ett mått på närståendestigma hos pedofilers närstående (eng. Minor-Attracted Person Affiliate Stigma Measure, MAP ASM). Vi förväntade att MAP ASM skulle bestå av fyra underskalor: offentligt diskriminerande närståendestigma, ställföreträdande stigma, offentlig skam-närståendestigma och upplevd risk för sexualbrott mot barn. Vi förväntade oss att de tre första underskalorna skulle utgöra en trefaktormodell och den fjärde underskalan skulle utgöra en separat enfaktorsmodell. Sampelstorleken var (N = 50). Våra resultat stödde inte den förväntade trefaktormodellen och en separat enfaktorsmodell. I stället indikerade resultaten från den konfirmatoriska faktoranalysen bättre modellanpassning för en tvåfaktormodell (bestående av offentligt diskriminerande närståendestigma och ställföreträdande stigma) och två enfaktorsmodeller (bestående av offentlig skam-närståendestigma och upplevd risk för sexualbrott mot barn). Resultaten från den konfirmatoriska faktoranalysen indikerade att tvåfaktorsmodellen och de två enfaktorsmodellerna hade god modellpassning, och alla faktorladdningarna var måttliga till höga. Vi undersökte även sambandet mellan de fyra faktorerna och socialt undvikande, självkänsla, psykiskt välbefinnande samt skam och skuld. Emellertid, vår data stödde inte den konvergerande och diskriminativa validiteten av MAP ASM. Trots detta så är den här studien den första som utforskar upplevelserna av närståendestigma hos pedofilers närstående. Vår studie är en initial evaluering av ett mått, som med ytterligare validering, kan användas för att öka kunskap om närståendestigma hos pedofilers närstående.