Predictors of Burnout Symptoms in Finnish-Swedish Adolescents

Abstract

Burnout rates among adolescents have risen dramatically over the last century. It is a phenomenon recognised by ICD-11 but is not categorized as a diagnosis. Burnout entails feelings of exhaustion, cynicism, and inadequacy, as a result from prolonged occupational stress. Most of the studies concerning burnout have mainly focused on adults and work life, neglecting that adolescents also experience burnout at school. Therefore, it is of importance to investigate what internal and contextual factors are potentially relevant for protecting against the development of burnout during adolescence. Knowledge of such factors could help to prevent the phenomenon from occurring as frequently as it does today. This study examined coping, resilience, and school atmosphere as predictors for burnout symptoms in adolescents. Finnish-Swedish high school students around Finland (N = 284) participated in the study by filling out a questionnaire. Results showed that coping strategies that focus on problem solving and seeking social support were associated with less symptoms of burnout. A positive school atmosphere, especially instilling meaning in students, showed a similar relationship to burnout. Resilience was unexpectedly associated with higher cynicism. Furthermore, females showed higher rates of burnout symptoms than males. These findings suggest that teaching suitable coping strategies and focusing on creating a meaningful school atmosphere could be used in schools as a method of preventing burnout and school-related stress in adolescents. Still, as this study was cross-sectional, no causal relationships could be established. Longitudinal or intervention studies are needed to confirm the direction of relationships between these factors.

Mängden symptom på utbrändhet hos ungdomar har ökat dramatiskt under det senaste årtiondet. Utbrändhet är ett fenomen som ICD-11 erkänner, men det kategoriseras inte som en diagnos. Utbrändhet innebär utmattning, cynism och en känsla av otillräcklighet som en konsekvens av långvarig arbetsrelaterad stress. I de flesta studier om utbrändhet har fokus legat på vuxna och arbetslivet, medan få har studerat utbrändhet hos ungdomar i skolan. Därför är det viktigt att undersöka vilka faktorer som bidrar till fenomenet för specifikt ungdomar, eftersom sådan kunskap kunde underlätta det förebyggandet av utbrändhet. Denna studie undersökte coping, resiliens och skolatmosfär som prediktorer för symptom på utbrändhet hos ungdomar. Sammanlagt 284 finlandssvenska gymnasieelever deltog i studien genom att fylla i ett frågeformulär. Resultaten visade att copingstrategier som problemlösning och att söka socialt stöd var associerade med färre symptom på utbrändhet. En positiv skolatmosfär, speciellt en som fokuserar på att ge skolarbetet mening visade en likande koppling till utbrändhet. Högre resiliens var överraskande nog kopplat till högre cynism. Dessutom upplevde flickor mer symptom på utbrändhet än pojkar. Dessa fynd väcker tanken om att det kunde finnas konkreta sätt för skolor att förebygga att så många ungdomar lider av symptom på utbrändhet och skolrelaterad stress. Motsvarande kunskap kunde också användas i kliniska kontext för vård av utbrändhet. Studien hade ändå en tvärsnittsdesign, så inga kausala kopplingar kunde påvisas. Longitudinella eller interventionsstudier skulle behövas för att bekräfta riktningen på förhållanden mellan de olika faktorerna.