Klimatångest eller klimathopp? : En undersökning av hur väljare reagerar på hoppfulla och ångestfyllda budskap i samband med klimatförändringen
Falk, Alexander (2022)
Falk, Alexander
2022
Julkaisun pysyvä osoite on
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2022053141499
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2022053141499
Tiivistelmä
Avhandlingens syfte är att bidra med kunskap om hur partiers visuella valkampanjbudskap kring klimatfrågor som appellerar till antingen ångest eller hopp påverkar väljare. Hur partier använder sig av emotionella budskap kopplade till klimatfrågor i valkampanjer är ett område av emotionsforskningen som få forskat inom, speciellt inom Europa och Norden. Den forskning som finns har för det mest fokuserat också fokuserat på användningen av budskapen i samhälleliga kampanjer medan användning inom politiska valkampanjer är i fokus i denna avhandling.
Forskningsfrågorna för avhandlingen lyder: 1) reagerar väljare emotionellt på olika sätt på visuella kampanjbudskap kopplade till klimatförändringsfrågor beroende på om budskapen försöker väcka antingen hopp eller ångest; 2) bedömer väljare det finländska partiet de Grönas kompetens för att hantera klimatförändringsfrågan på olika sätt beroende på om kampanjbudskapen förmedlar antingen hopp eller ångest; 3) påverkar visuella kampanjbudskap som förmedlar hopp eller ångest i samband med klimatförändringsfrågor väljares sannolikhet att ändra sitt beteende till förmån för minskad klimatpåverkan?
Metoden för avhandlingen är en experimentell laboratoriestudie och totalt tolv personer värvades och uppslumpades i två grupper på sex personer per grupp där den ena gruppen exponerades för ångestfyllda budskap och den andra för hoppfulla budskap. De huvudsakliga resultaten visar på att väljare inte alltid påverkas emotionellt såsom kommunikatören ämnat med budskapen och att ingetdera budskapet påverkar kompetensbedömning eller klimatbeteende på något signifikant vis.
Forskningsfrågorna för avhandlingen lyder: 1) reagerar väljare emotionellt på olika sätt på visuella kampanjbudskap kopplade till klimatförändringsfrågor beroende på om budskapen försöker väcka antingen hopp eller ångest; 2) bedömer väljare det finländska partiet de Grönas kompetens för att hantera klimatförändringsfrågan på olika sätt beroende på om kampanjbudskapen förmedlar antingen hopp eller ångest; 3) påverkar visuella kampanjbudskap som förmedlar hopp eller ångest i samband med klimatförändringsfrågor väljares sannolikhet att ändra sitt beteende till förmån för minskad klimatpåverkan?
Metoden för avhandlingen är en experimentell laboratoriestudie och totalt tolv personer värvades och uppslumpades i två grupper på sex personer per grupp där den ena gruppen exponerades för ångestfyllda budskap och den andra för hoppfulla budskap. De huvudsakliga resultaten visar på att väljare inte alltid påverkas emotionellt såsom kommunikatören ämnat med budskapen och att ingetdera budskapet påverkar kompetensbedömning eller klimatbeteende på något signifikant vis.