Liturgi som efterföljelse : den eskatologiska drivkraften i lärjungaskap

Abstract

Den här avhandlingen undersöker sambandet mellan eskatologi och liturgi. Syftet är att bidra till att demystifiera eskatologi och göra ämnet mer lättillgängligt och överskådligt genom att presentera en överblick av dess många tolkningssätt. Ambitionen är också att bredda förståelsen av liturgi genom att aktualisera liturgins roll utanför och vid sidan om gudstjänsten. Avhandlingens frågeställning lyder: Vilka perspektiv på eskatologi och liturgi kan på ett övergripande plan urskiljas i kristet tänkande, hur relaterar de till varandra och vad är styrkan i sambandet mellan dessa perspektiv? Avhandlingen har en deskriptiv och tolkande ansats.

Det går att skönja fyra huvudsakliga eskatologiska synsätt: preterism, futurism, historicism och idealism. Dessa synsätt skiljer sig radikalt mellan varandra i hur de uppfattar och tolkar den sista tidens händelser. Inom liturgi utgörs huvudperspektiven främst av huruvida liturgi ska ses som en symbol eller illustration, det vill säga är liturgi något som uttrycker den verklighet den representerar eller är liturgi något som enbart syftar till en yttre ordning.

Liturgi kan också förstås som något som innefattar hela det kristna livet och kan ur det perspektivet förklaras med hjälp av lärjungaskap, där efterföljelsen av Kristus och att bli som honom utgör kärnan i den utlevda liturgin. Ett utlevt lärjungaskap leder ofta till en konflikt med ”världen” och i det avseendet kan ett eskatologiskt förhållningssätt utgöra en drivkraft och tröst i att leva ut den kristna liturgin i vardagen trots svårigheter.