Barnfattigdom och dess samband med välbefinnandet hos barn : En teoretisk diskussion

Abstract

Syftet med magisteravhandlingen var att genom en teoretisk diskussion ta reda på hur barnfattigdom påverkar på barnens välbefinnande både tillfälligt och i längden. I magisteravhandlingen diskuteras även olika relevanta begrepp som till exempel barnfattigdom, fattigdom samt välbefinnande, men även riskfaktorer och åtgärder som kunde göras i förebyggande syfte och i de situationer då problemen redan framkommit tas upp. Magisteravhandlingen är en teoretisk diskussion, detta betyder att den endast fokuserar på tidigare forskning om ämnet barnfattigdom. Magisteravhandlingen svarar på vad barnfattigdom är och vilka de orsaker är som kan leda till att barn lever i barnfattigdom. Till exempel tas det upp i magisteravhandlingen att strukturen på familjen, föräldrarnas arbetsmarknadsposition och familjepolitiken är faktorer som har en stark koppling till barnfattigdom. Utgående från den tidigare forskning som diskuteras i magisteravhandlingen kan det konstateras att välbefinnandet på många olika plan kan påverkas av barnfattigdom. De olika faktorer som i magisteravhandlingen lyfts fram, visar att till exempel familjens struktur och föräldrarnas koppling till arbetsmarknaden har en betydlig påverkan. I magisteravhandlingen lyfts även problemet med stora familjer och familjepolitikens roll fram. Familjer med många barn lever ofta i fattigdom eftersom det finns flera utgifter i stora familjer. Om ett barn lever i en familj med endast en förälder inom arbetsmarknaden, är det vanligare att leva i fattigdom än då det finns två föräldrar på arbetsmarknaden, på detta sätt kan föräldrarna dela på utgifterna. I magisteravhandlingen behandlas barnfattigdomens kort- och långsiktiga påverkningar på välbefinnandet hos barn. Kortsiktiga är till exempel att barnen lätt kan blir utanför, eftersom de inte har samma möjligheter som andra barn. Barnfattigdomen kan även synas i skolan genom att barn inte kan följa med på olika klassresor. Detta kan leda till att barn blir utsatta och med en stor sannolikhet också mobbade, vilket ofta påverkar på barn psykiskt till exempel genom en negativ påverkan på självkänslan och på självförtroendet. Då det gäller de långsiktiga påverkningarna är det viktigt att förstå att det är svårt att exakt kunna veta hur barnfattigdomen påverkar på välbefinnandet i längden. Det kan dock konstateras att de långsiktiga konsekvenserna av barnfattigdom ofta handlar om att till exempel barnen avslutar skolan i tidigt skede, börjar jobba tidigt vilket resulterat i en låg utbildning som i sin tur ofta resulterar i en låg inkomst och fattigdom. Negativa upplevelser i barndomen (till exempel uppväxt i barnfattigdom) har också ett starkt samband till ett ökat missbrukande i vuxen ålder och därmed är också dödligheten högre hos de vuxna som upplevt barnfattigdom i barndomen.