Elevers lärande i språkmedvetna lärmiljöer : Klasslärarstuderandes perspektiv på hur språkmedvetenhet syns och kan utvecklas i finlandssvenska skolor

Abstract

I dagens samhälle där mångfald är mer regel än undantag är det viktigt med forskning som lyfter fram betydelsen av flerspråkighet och lärande. Antalet elever som har ett annat modersmål än skolspråket ökar fortsättningsvis, vilket behöver återspeglas i lärares beredskap att undervisa språkmedvetet. Elevers möjligheter till att använda olika språk för lärande behöver undersökas och utvecklas i de finlandssvenska skolorna.

Denna avhandling fokuserar på skolans lärmiljöer ur ett språkmedvetet perspektiv. Syftet är att fördjupa förståelsen för hur språkmedvetna lärmiljöer påverkar elevers lärande. Vidare är syftet att ta reda på hur språkmedvetenhet syns och kan utvecklas i skolans lärmiljöer. Utgående från syftet har avhandlingens problemställningar formulerats enligt följande:

1. Hurdana språkmedvetna lärmiljöer har klasslärarstuderande kunnat observera i finlandssvenska skolor? 2. Hur kan språkmedvetna lärmiljöer utvecklas i framtiden i finlandssvenska skolor, enligt klasslärarstuderandena?

Avhandlingen bygger på en kvalitativ tolkande ansats, med innehållsanalys som metod. Materialet som analyserats baserar sig på klasslärarstuderandes observationer under deras obligatoriska fältpraktik. Som grund för observation har en observationsguide med fyra olika rubriker använts. Efter observationerna har forskare inom projektet Listiac spelat in och transkriberat diskussioner där informanterna i mindre grupper lyfter fram exempel på språkmedvetna aktiviteter.

Ur materialet har sex olika kategorier induktivt tagit form. Kategorierna svarar på hurudana lärmiljöer som kunnat observeras i finlandssvenska skolor. Dessa kategorier är Språk i den fysiska miljön, Rutiner med fokus på språk, Läraren som språklig förebild, Multimodala instruktioner, Ämnesspecifika begrepp samt Inkludering av elevernas hemspråk. Ur materialet har också fyra kategorier induktivt utformats som lyfter fram informanternas förbättringsförslag. Dessa kategorier är Språk i den fysiska miljön, Rutiner med fokus på språk, Läraren som språklig förebild samt Multimodala instruktioner och ämnesspecifika begrepp.

Resultatet visar att det finns begränsat med föremål i den fysiska lärmiljön som tyder på ett språkmedvetet förhållningssätt. Det är få av de föremål som observerats som har en tydlig språkmedveten tanke bakom. Däremot har den sociala lärmiljön fått ta mera plats i informanternas diskussioner. Informanterna har kunnat identifiera innehåll av språk i lärares rutiner och i samband med uppgiftsinstruktioner. I en del observationer har eleverna uppmuntrats till att använda standardsvenska samt det egna hemspråket. En stor del av de språkmedvetna aktiviteter som lyfts fram har att göra med att elevernas hemspråk inkluderas. Eftersom det fanns begränsat med observationer av en språkmedveten praktik var det utmanande för informanterna att komma med förbättringsförslag. Ett flertal av de förslag som presenterades var sådant som andra informanter hade observerat.