Rektorers påverkan på klasslärares arbetsmotivation och arbetstillfredsställelse ur ett klasslärarperspektiv
Torsell, Ida; Johansson, Mikael (2022)
Torsell, Ida
Johansson, Mikael
2022
All rights reserved. This publication is copyrighted. You may download, display and print it for Your own personal use. Commercial use is prohibited.
Julkaisun pysyvä osoite on
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2022051234950
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2022051234950
Tiivistelmä
Klasslärarskapet är en av grundpelarna för elevers utveckling vilket korrelerar med samhällsutvecklingen. I dagens läge redovisar många undersökningar för missnöje bland klasslärare och allt fler överväger branschbyte. Många studier tyder på att ett gott ledarskap bidrar till såväl högre arbetstillfredsställelse som högre arbetsmotivation vilket lägger ett stort ansvar på rektorer, som redan har väldigt breda arbetsuppgifter.
Syftet med denna studie är därför, att undersöka klasslärares synvinkel på hur rektorer påverkar sin arbetsmotivation och arbetstillfredsställelse och hur rektorer kan stödja arbetsmotivationen och arbetstillfredsställelsen. Utgående från syftet formulerades följande forskningsfrågor:
1. Påverkas klasslärares arbetsmotivation av rektorn?
2. Påverkas klasslärares arbetstillfredsställelse av rektorn?
3. Hur kan rektorer enligt klasslärare stödja deras arbetsmotivation?
4. Hur kan rektorer enligt klasslärare stödja deras arbetstillfredsställelse?
Studien är en metodtriangulering där webbenkät användes som insamlingsmetod. Samplet för studien är klasslärare i Svenskfinland och webbenkäten besvarades av 51 respondenter. Det insamlade materialet analyserades med hjälp av analyser i SPSS i form av korstabuleringar och kontrollerande t-test samt genom kvalitativ innehållsanalys.
Resultatet tyder på att rektorer har en stor påverkan på klasslärares arbetsmotivation och arbetstillfredsställelse. Majoriteten anser även att rektorer har en påverkan på dessa faktorer i sin arbetsvardag. Enligt klasslärare kan rektorer bland annat genom att visa uppskattning eller främja samhörigheten på arbetsplatsen stödja arbetsmotivationen. Vidare framkommer det att klasslärare anser att rektorer med hjälp av att stödja och uppmuntra dem i sina arbetsuppgifter, vara rättvis samt genom att hjälpa dem att finna meningsfullhet i sina arbetsuppgifter kan stödja arbetstillfredsställelsen. Detta innebär att rektorer har breda möjligheter till att stödja klasslärares välbefinnande.
Syftet med denna studie är därför, att undersöka klasslärares synvinkel på hur rektorer påverkar sin arbetsmotivation och arbetstillfredsställelse och hur rektorer kan stödja arbetsmotivationen och arbetstillfredsställelsen. Utgående från syftet formulerades följande forskningsfrågor:
1. Påverkas klasslärares arbetsmotivation av rektorn?
2. Påverkas klasslärares arbetstillfredsställelse av rektorn?
3. Hur kan rektorer enligt klasslärare stödja deras arbetsmotivation?
4. Hur kan rektorer enligt klasslärare stödja deras arbetstillfredsställelse?
Studien är en metodtriangulering där webbenkät användes som insamlingsmetod. Samplet för studien är klasslärare i Svenskfinland och webbenkäten besvarades av 51 respondenter. Det insamlade materialet analyserades med hjälp av analyser i SPSS i form av korstabuleringar och kontrollerande t-test samt genom kvalitativ innehållsanalys.
Resultatet tyder på att rektorer har en stor påverkan på klasslärares arbetsmotivation och arbetstillfredsställelse. Majoriteten anser även att rektorer har en påverkan på dessa faktorer i sin arbetsvardag. Enligt klasslärare kan rektorer bland annat genom att visa uppskattning eller främja samhörigheten på arbetsplatsen stödja arbetsmotivationen. Vidare framkommer det att klasslärare anser att rektorer med hjälp av att stödja och uppmuntra dem i sina arbetsuppgifter, vara rättvis samt genom att hjälpa dem att finna meningsfullhet i sina arbetsuppgifter kan stödja arbetstillfredsställelsen. Detta innebär att rektorer har breda möjligheter till att stödja klasslärares välbefinnande.
Kokoelmat
- 516 Kasvatustieteet [594]