Relationship Satisfaction and Sexual Function in Females using Hormonal Contraceptives
Lassila, Elias (2022)
Lassila, Elias
2022
Julkaisu on tekijänoikeussäännösten alainen. Teosta voi lukea ja tulostaa henkilökohtaista käyttöä varten. Käyttö kaupallisiin tarkoituksiin on kielletty.
Julkaisun pysyvä osoite on
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2022052037624
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2022052037624
Tiivistelmä
According to the United Nations (2019) up to 43% of the worlds female population aged between 15-49 years was using some sort of hormonal contraceptive (HC) as a form of contraception. The aim of this study was to investigate the possible differences between hormonal contraceptive users and non-users regarding relationship satisfaction and sexual function in women, since there is still some confusion and uncertainty about possible side effects HC can cause. Earlier research has found some contradicting results but suggested that there mostly is not a significant difference between HC users and non-users when it comes to relationship satisfaction and sexual function.
Method: A large population-based sample of 2828 Finnish women was used for the study. Sexual function was measured using self-report questionnaires, which included the Female Sexual Function Index (FSFI), the Sexual Pleasure Scale (SPS), the Dyadic Sexual Communication Scale (DSC), as well as a two-question questionnaire about sexual satisfaction. For measuring relationship satisfaction, the Perceived Relationship Quality Component Scale (PRQC) was used. Analyses were conducted using generalized estimating equation (GEE) regression models.
Results: The analyses found no significant differences between HC users and non-users regarding their relationship satisfaction or sexual function in the FSFI subdomains desire, arousal, satisfaction, lubrication. A significant difference was found in the sexual function domains for orgasm and pain so that HC users reported a worse orgasm functioning and higher levels of pain.
Discussion: The results of the present study were similar to that of previous studies. The sample was large, which increases the generalizability of the results. The measures used were validated and they had good internal consistency. A limitation to this study was, that all data was collected through self-report questionnaires. This study is a good addition to the existing research, but further research is still needed. Enligt FN (2019) använde upp till 43 % av världens kvinnliga befolkning i åldern 15–49 någon form av hormonellt preventivmedel som sitt preventivmedel. Syftet med denna studie var att undersöka möjlig skillnad i tillfredställelse i parrelation och sexuell funktion mellan kvinnor som använder hormonella preventivmedel och icke-användare, eftersom det fortfarande råder viss förvirring och osäkerhet om möjliga biverkningar som hormonella preventivmedel kan orsaka. Tidigare forskning har hittat varierande resultat, men för det mesta föreslagit att användningen av hormonella preventivmedel inte signifikant påverkar tillfredsställelse i parrelationer eller sexuell funktion.
Metod: Ett stort befolkningsbaserat urval av 2828 finska kvinnor användes för studien. Sexuell funktion mättes med hjälp av frågeformulär som utnyttjade självrapportering. Denna samling av frågeformulär bestod av Female Sexual Function Index (FSFI), Sexual Pleasure Scale (SPS), Dyadic Sexual Communication Scale (DSC), samt ett frågeformulär med två frågor om sexuell tillfredsställelse. För att mäta tillfredställelse i parrelation användes Perceived Relationship Quality Component Scale (PRQC). Analyser utfördes med användning av GEE-test (generalized estimating equations regression models).
Resultat: Analyserna fann inga signifikanta skillnader mellan kvinnor som använde hormonella preventivmedel och icke-användare när det gällde deras tillfredställelse i parrelation och sexuella funktion i FSFI-subdomänerna lust, upphetsning, orgasm, smörjning. För sexuell funktion kunde en signifikant skillnad observeras i domänerna för orgasm om smärta så att kvinnor som använde hormonella preventivmedel rapporterade en sämre orgasmfunktion och högre nivåer av smärta.
Diskussion: Resultaten av denna studie liknade de som funnits i tidigare studier. Urvalet var stort, vilket ökar resultatens generaliserbarhet. De använda måtten var validerade och hade god intern konsistens. En begränsning för denna studie var att all data samlades in genom frågeformulär och självrapportering. Denna studie är ett bra tillägg till den existerande forskningen, men ytterligare forskning krävs fortfarande.
Method: A large population-based sample of 2828 Finnish women was used for the study. Sexual function was measured using self-report questionnaires, which included the Female Sexual Function Index (FSFI), the Sexual Pleasure Scale (SPS), the Dyadic Sexual Communication Scale (DSC), as well as a two-question questionnaire about sexual satisfaction. For measuring relationship satisfaction, the Perceived Relationship Quality Component Scale (PRQC) was used. Analyses were conducted using generalized estimating equation (GEE) regression models.
Results: The analyses found no significant differences between HC users and non-users regarding their relationship satisfaction or sexual function in the FSFI subdomains desire, arousal, satisfaction, lubrication. A significant difference was found in the sexual function domains for orgasm and pain so that HC users reported a worse orgasm functioning and higher levels of pain.
Discussion: The results of the present study were similar to that of previous studies. The sample was large, which increases the generalizability of the results. The measures used were validated and they had good internal consistency. A limitation to this study was, that all data was collected through self-report questionnaires. This study is a good addition to the existing research, but further research is still needed.
Metod: Ett stort befolkningsbaserat urval av 2828 finska kvinnor användes för studien. Sexuell funktion mättes med hjälp av frågeformulär som utnyttjade självrapportering. Denna samling av frågeformulär bestod av Female Sexual Function Index (FSFI), Sexual Pleasure Scale (SPS), Dyadic Sexual Communication Scale (DSC), samt ett frågeformulär med två frågor om sexuell tillfredsställelse. För att mäta tillfredställelse i parrelation användes Perceived Relationship Quality Component Scale (PRQC). Analyser utfördes med användning av GEE-test (generalized estimating equations regression models).
Resultat: Analyserna fann inga signifikanta skillnader mellan kvinnor som använde hormonella preventivmedel och icke-användare när det gällde deras tillfredställelse i parrelation och sexuella funktion i FSFI-subdomänerna lust, upphetsning, orgasm, smörjning. För sexuell funktion kunde en signifikant skillnad observeras i domänerna för orgasm om smärta så att kvinnor som använde hormonella preventivmedel rapporterade en sämre orgasmfunktion och högre nivåer av smärta.
Diskussion: Resultaten av denna studie liknade de som funnits i tidigare studier. Urvalet var stort, vilket ökar resultatens generaliserbarhet. De använda måtten var validerade och hade god intern konsistens. En begränsning för denna studie var att all data samlades in genom frågeformulär och självrapportering. Denna studie är ett bra tillägg till den existerande forskningen, men ytterligare forskning krävs fortfarande.
Kokoelmat
- 515 Psykologia [233]