Kontroll av och tekniskt bistånd för produkter med dubbla användningsområden

Abstract

Den 9 semptember 2021 trädde Europaparlamentets och Rådets förordning (EU) 2021/821 om upprättande av en unionsordning för kontroll av export, förmedling, transitering och överföring av samt tekniskt bistånd för produkter med dubbla användningsområden i kraft i alla EU:s medlemsstater. Regelverket är en omarbetning av den tidigare, numera upphävda, förordningen och har som syfte att i större omfattning än tidigare regelverk skydda de mänskliga rättigheterna genom att försöka förhindra missbruk av produkter med dubbla användningsområden, till exempel spridning av massförstörelsevapen. I en värld där tekniken hela tiden förnyas och blir allt mångsidigare är det viktigt att även se till att regleringen är i linje med de risker som ny teknik medför.

Nytt i förordningen är bland annat att tekniskt bistånd för första gången regleras på förordningsnivå. Eftersom bestämmelserna om tekniskt bistånd är nya i förordningen har dessa valts ut för en noggrannare analys i denna avhandling. Även andra förändringar och följder av omarbetningen granskas. Vid genomgången av bestämmelserna om tekniskt bistånd väcktes frågan om huruvida tekniskt bistånd bör tolkas som en tjänst. Detta undersöks även i avhandlingen. En möjlig risk för godtycke som vissa av de nya bestämmelserna leder till är även föremål för analys. I avhandlingen tillämpas den rättsdogmatiska metoden.

Den nya förordningen påminner i stort sätt den upphävda förordningen men den innehåller även vissa större förändringar. Dessa förändringar har även olika följder som analyseras närmare i avhandlingen. Forskningen i denna avhandling visar att tekniskt bistånd ska tolkas som en tjänst. Därtill kan man anse att det finns en viss risk för godtycke till följd av det handlingsutrymme som vissa bestämmelser i den nya förordningen ger medlemsstaterna. Risken är dock begränsad, bland annat till följd av att myndigheter är skyldiga att följa förvaltningsrättsliga principer.