En studie om undervisningsutrymmets funktionalitet i läroämnet huslig ekonomi
Nyblom, Lizette (2022)
Nyblom, Lizette
2022
All rights reserved. This publication is copyrighted. You may download, display and print it for Your own personal use. Commercial use is prohibited.
Julkaisun pysyvä osoite on
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2022051335099
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2022051335099
Tiivistelmä
Klassrummets miljö har en viktig del för lärande visar forskning. Skolan är en plats där elever vistas dagligen och därför är det viktigt med en lärmiljö som stöder lärandet. Vid planering av undervisningsutrymmet i huslig ekonomi beaktas allt från ekonomiska, ekologiska, estetiska och ergonomiska aspekter. Det är utmanade att planera ett undervisningsutrymme i husligekonomi så det passar alla elever. Forskningen fokusera enbart på funktionella kriterierna i undervisningsutrymmet i husligekonomi. Som grund för min forskning ligger ett sociokulturellt perspektiv, som fokuserar på den sociala handlingen och den fysiska miljön som utgångspunkt för lärandet.
Syftet med avhandlingen är att undersöka klassrumsmiljön i huslig ekonomi ur ett funktionellt perspektiv. Som grund för studien ligger följande forskningsfrågor.
1. Hur upplever ämneslärare i huslig ekonomi undervinsingensutrymmets funktionalitet?
2. Hur ändamålsenliga är undervisningsutrymmen i huslig ekonomi ur ett funktionellt perspektiv?
Utifrån syfte och forskningsfrågorna har en tvåfallstudie valts som metod.
Som datainsamlingsmetod används observationer och intervjuer. Det insamlade data har analyserats med en tematisk analysmetod.
Resultatet visar att ergonomin i undervisningsutrymmen är inte anpassade för varje elev. Långa och korta elever har utmaningar i ett undervisningskök som är planerat enligt standardmåtten. Lärarna i studien är ense om att det finns många åtgärder som kan vidtas för att få ett mer funktionellt undervisningskök anpassade för alla elever. Det framkommer också att undervisningsköken i de båda fallen var relativt nya, och man därmed satsat i nya kvalitativa köksmaskiner och redskap.
Detta i sin tur betyder att båda undervisningsköket uppfyllde de ekonomiska och ekologiska kriterierna relativt väl. Detta gjorde också att man inte kunde se stora skillnader i avseende till ekologiska och ekonomiska aspekter. Estetiken i undervisningsutrymmet var varierande. En av de största skillnaderna som framgick mellan de två fallen var lärarnas möjligheter att inverka på planeringen, eftersom det i sin tur påverkade materialvalen i undervisningsutrymmet. Ur lärarens perspektiv framgick också att möjligheten att få vara med och planera är en positiv faktor.
Syftet med avhandlingen är att undersöka klassrumsmiljön i huslig ekonomi ur ett funktionellt perspektiv. Som grund för studien ligger följande forskningsfrågor.
1. Hur upplever ämneslärare i huslig ekonomi undervinsingensutrymmets funktionalitet?
2. Hur ändamålsenliga är undervisningsutrymmen i huslig ekonomi ur ett funktionellt perspektiv?
Utifrån syfte och forskningsfrågorna har en tvåfallstudie valts som metod.
Som datainsamlingsmetod används observationer och intervjuer. Det insamlade data har analyserats med en tematisk analysmetod.
Resultatet visar att ergonomin i undervisningsutrymmen är inte anpassade för varje elev. Långa och korta elever har utmaningar i ett undervisningskök som är planerat enligt standardmåtten. Lärarna i studien är ense om att det finns många åtgärder som kan vidtas för att få ett mer funktionellt undervisningskök anpassade för alla elever. Det framkommer också att undervisningsköken i de båda fallen var relativt nya, och man därmed satsat i nya kvalitativa köksmaskiner och redskap.
Detta i sin tur betyder att båda undervisningsköket uppfyllde de ekonomiska och ekologiska kriterierna relativt väl. Detta gjorde också att man inte kunde se stora skillnader i avseende till ekologiska och ekonomiska aspekter. Estetiken i undervisningsutrymmet var varierande. En av de största skillnaderna som framgick mellan de två fallen var lärarnas möjligheter att inverka på planeringen, eftersom det i sin tur påverkade materialvalen i undervisningsutrymmet. Ur lärarens perspektiv framgick också att möjligheten att få vara med och planera är en positiv faktor.
Kokoelmat
- 516 Kasvatustieteet [528]