Finlands spelmarknad - Behov för liberalisering? : Utmaningar, möjligheter och policyförslag
Ylitalo, Tuomas (2022)
Ylitalo, Tuomas
2022
Julkaisu on tekijänoikeussäännösten alainen. Teosta voi lukea ja tulostaa henkilökohtaista käyttöä varten. Käyttö kaupallisiin tarkoituksiin on kielletty.
Julkaisun pysyvä osoite on
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2022050633481
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2022050633481
Tiivistelmä
Statens sätt att organisera spelmarknaden i Finland står vid en kritisk vändpunkt: att övergå till ett licensbaserat system eller bibehålla spelmonopolet. I och med att antalet aktörer på den digitala marknaden ökar, blir kontrollerandet resurskrävande. Därför är det centralt för staten att väga mellan spelproblem och intäkter som spelandet ger upphov till. Under 2000-talet har spelmarknaden utvecklats och vuxit drastiskt till följd av den ökande digitaliseringen, konkurrensen och globaliseringen, vilket gjort spelvinsterna till en viktig del av den offentliga ekonomin i Finland. Under den senaste tiden har Veikkaus fått kritik bland annat för det stora antalet värdeautomater och deras placering i sämre socioekonomiska områden som ytterligare ökar diskussionen om spelmarknaden borde omregleras.
Syftet med denna pro gradu-avhandling är att granska den finska spelmarknadens utmaningar och möjligheter för att sedan diskutera varför och hur spelmarknaden borde omregleras, det vill säga lyfta fram policyförslag. Dessutom undersöks spelmarknaden och reformeringen av den i Sverige och Norge. Detta utförs med hjälp av en kvalitativ forskningsmetod där materialet består av vetenskapliga artiklar, spelbolagens rapporter och myndigheternas rapporter och utlåtanden som både analyseras, och relateras till tidigare forskning.
Utifrån nationalekonomisk synvinkel regleras spelmarknaden främst därför att spelandet ger upphov till negativa externa effekter, det vill säga spelproblem. Andra orsaker är exempelvis att förebygga kriminalitet och säkerställa intäktsflödet till staten medan regleringar hos allmänheten motiveras med långa traditioner och med det faktum att vinsterna går till det ”gemensamma goda”, det vill säga är öronmärkta. Utmaningarna i Finlands spelpolitik är den stora mängden reglerare och att vissa förmånstagare medverkar i regleringen. Beroendeförhållandet mellan Veikkaus vinstmedel och förmånstagare borde brytas och vinsterna flyttas till den vanliga budgetprocessen. Då flesta av förmånstagarna är allmännyttiga organisationer på konkurrensutsatta marknader, förvrängs konkurrensen. Däremot är möjligheterna med monopolet att övervakandet blir lättare med en enda aktör på marknaden.
Till följd av den ökade konkurrensen på den digitala marknaden och Svenska Spelens förlorade marknadsandelar har Sverige öppnat spelmarknaden för privata aktörer. Detta har lett till att skatteintäkterna ökat betydligt. Däremot har Norge valt att ytterligare reglera utländska aktörers verksamhet på den norska marknaden genom så kallade blockeringsåtgärder.
I framtiden kräver spelpolitiken i Finland betydande åtgärder. Att begränsa och stänga ut utländska aktörer från den digitala marknaden är inte problemfritt eller kanske till och med omöjligt eller för resurskrävande på lång sikt. I stället för att förstärka spelmonopolet i Finland är alternativet att övergå till ett licensbaserat system, så som de flesta länderna i Europa gjort. I detta fall är skatteintäkterna en av de viktigaste aspekterna. Vid omregleringen bör kriterier, lagar och regler utvärderas och fastställas noggrant.
Spelproblem kommer alltid att vara ihopkopplade med spelmarknaden men ett noga genomtänkt och genomfört licenssystem skulle med stor sannolikhet vara det bästa sättet att organisera spelmarknaden i Finland.
Syftet med denna pro gradu-avhandling är att granska den finska spelmarknadens utmaningar och möjligheter för att sedan diskutera varför och hur spelmarknaden borde omregleras, det vill säga lyfta fram policyförslag. Dessutom undersöks spelmarknaden och reformeringen av den i Sverige och Norge. Detta utförs med hjälp av en kvalitativ forskningsmetod där materialet består av vetenskapliga artiklar, spelbolagens rapporter och myndigheternas rapporter och utlåtanden som både analyseras, och relateras till tidigare forskning.
Utifrån nationalekonomisk synvinkel regleras spelmarknaden främst därför att spelandet ger upphov till negativa externa effekter, det vill säga spelproblem. Andra orsaker är exempelvis att förebygga kriminalitet och säkerställa intäktsflödet till staten medan regleringar hos allmänheten motiveras med långa traditioner och med det faktum att vinsterna går till det ”gemensamma goda”, det vill säga är öronmärkta. Utmaningarna i Finlands spelpolitik är den stora mängden reglerare och att vissa förmånstagare medverkar i regleringen. Beroendeförhållandet mellan Veikkaus vinstmedel och förmånstagare borde brytas och vinsterna flyttas till den vanliga budgetprocessen. Då flesta av förmånstagarna är allmännyttiga organisationer på konkurrensutsatta marknader, förvrängs konkurrensen. Däremot är möjligheterna med monopolet att övervakandet blir lättare med en enda aktör på marknaden.
Till följd av den ökade konkurrensen på den digitala marknaden och Svenska Spelens förlorade marknadsandelar har Sverige öppnat spelmarknaden för privata aktörer. Detta har lett till att skatteintäkterna ökat betydligt. Däremot har Norge valt att ytterligare reglera utländska aktörers verksamhet på den norska marknaden genom så kallade blockeringsåtgärder.
I framtiden kräver spelpolitiken i Finland betydande åtgärder. Att begränsa och stänga ut utländska aktörer från den digitala marknaden är inte problemfritt eller kanske till och med omöjligt eller för resurskrävande på lång sikt. I stället för att förstärka spelmonopolet i Finland är alternativet att övergå till ett licensbaserat system, så som de flesta länderna i Europa gjort. I detta fall är skatteintäkterna en av de viktigaste aspekterna. Vid omregleringen bör kriterier, lagar och regler utvärderas och fastställas noggrant.
Spelproblem kommer alltid att vara ihopkopplade med spelmarknaden men ett noga genomtänkt och genomfört licenssystem skulle med stor sannolikhet vara det bästa sättet att organisera spelmarknaden i Finland.