Livet som dynamisk polaritet : Canguilhems livsbegrepp tar form

Abstract

Georges Canguilhem hävdar att alla levande organismer uttrycker dynamisk polaritet. Denna avhandling klargör vad Canguilhem menar med ett sådant uttryck. Den dynamiska polariteten hos livet innebär att levande organismer uppvisar ett värderande beteende i relation till sin omgivning; en organism ställer sig inte passiv inför de behov den måste uppfylla för att överleva, utan svarar aktivt på de krav omgivningen ställer den inför.

Utöver att diskutera Canguilhems speciella livsbegrepp, kritiserar avhandlingen även Canguilhems tanke om att den dynamiska polariteten skulle gälla för allt liv. Det visar sig nämligen att den dynamiska polariteten är något som tydligast kommer till uttryck i den mänskliga inställningen till begrepp som sjukdom och hälsa. Dessa begrepp måste förstås i relation till den individ som erfar och värderar dessa tillstånd, vilket gör att den levda erfarenheten har stor betydelse för uppmärksammandet av den dynamiska polariteten.

Canguilhem återkommer ofta i sina texter till vitalistiska tänkare. Avhandlingens undersökning av vitalismens roll i Canguilhems tänkande visar att ett vitalistiskt förhållningssätt kan vara ett fruktbart sätt att närma sig livet. Även om Canguilhem inte stöder idén om en livskraft, som många vitalistiska tänkare anser vara kännetecknande för livet, betonar han att det är nödvändigt att acceptera att det finns något specifikt hos levande varelser. Denna specificitet närmar jag mig genom en diskussion av Michael Thompsons tankar gällande hur vi talar och tänker om levande organismer. Thompsons livsformsbegrepp bidrar till en förståelse av den dynamiska polariteten som något som har mer med livets form än med dess innehåll att göra.

Avhandlingen fungerar även som en svenskspråkig introduktion till Canguilhems tänkande, och fyller därmed en lucka i den svenskspråkiga receptionen av livsvetenskapernas filosofi.