Lexikal ackommodation i norsk-finlandssvenska samtal
Österberg, Jessica (2022)
Österberg, Jessica
2022
Julkaisu on tekijänoikeussäännösten alainen. Teosta voi lukea ja tulostaa henkilökohtaista käyttöä varten. Käyttö kaupallisiin tarkoituksiin on kielletty.
Julkaisun pysyvä osoite on
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2022042230141
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2022042230141
Tiivistelmä
I avhandlingen undersöks hur en norsk person bosatt i Svenskfinland ackommoderar lexikalt i interaktion med finlandssvenskar. Den lexikala ackommodationen undersöks med utgångspunkt i inspelningar som har gjorts i totalt tre olika gruppsammansättningar under en tidsperiod på totalt 11 månader. Syftet med avhandlingen är att beskriva den lexikala ackommodationen hos den norska informanten, samt redogöra för hur den lexikala ackommodationen mot ett grannspråk både kan variera och utvecklas olika över tid i olika gruppsammansättningar. Särskilt fokus läggs på vilka ord den norsktalande tar in i sin vokabulär samt hur de används i förhållande till sina norska motsvarigheter.
De viktigaste resultaten är att de lexikala intagen av grannspråket i den norska informantens vokabulär sällan görs så att det svenska ordet ersätter det norska ordet helt och hållet; i stället karakteriseras användningen av grannspråksord i informantens tal snarare av att det svenska och norska ordet används parallellt med varandra som synonymer. Resultaten visar också att det är substantiv som påverkas av ackommodationen i första hand, men att en större spridning av ordklasser i den lexikala anpassningen följer av ökad ackommodation.
I undersökningen visas att den norska informanten gör bruk av olika ackommodationsnivåer i olika grupper, och att grannspråksförståelsen i gruppen verkar ha betydelse för vilken ackommodationsnivå talaren lägger sig på. Grannspråkstalaren kan ändra hela sin ackommodationsnivå i en gruppsammansättning där grannspråksförståelsen är sämre. Informantens användning av lexikal ackommodation utvecklas också olika i de olika grupperna, så att den minskar med tiden i den gruppsammansättning där grannspråksförståelsen fungerar utan problem, medan den ökar i den grupp där grannspråksförståelsen inte är lika god. I den grupp som starkast präglas av förståelseproblem karakteriseras informantens tal av märkbart högst förekomst av lexikal anpassning mot svenska. Vidare har de olika ackommodationsnivåerna betydelse för i vilken grad informanten använder de vanligaste orden i sitt svenska vokabulär på norska, på både norska och svenska, eller eftersträvar att använda orden endast på svenska.
De teoretiska referensramarna för undersökningen är Howard Giles (red. 2016) ackommodationsteori samt den implikationella modell för grannspråksinlärning som Brink (2016) sammanställer i sin rapport om unga grannspråkstalare i Norden. Analysmetoderna är dels kvantitativa, dels kvalitativa genom samtalsanalys.
De viktigaste resultaten är att de lexikala intagen av grannspråket i den norska informantens vokabulär sällan görs så att det svenska ordet ersätter det norska ordet helt och hållet; i stället karakteriseras användningen av grannspråksord i informantens tal snarare av att det svenska och norska ordet används parallellt med varandra som synonymer. Resultaten visar också att det är substantiv som påverkas av ackommodationen i första hand, men att en större spridning av ordklasser i den lexikala anpassningen följer av ökad ackommodation.
I undersökningen visas att den norska informanten gör bruk av olika ackommodationsnivåer i olika grupper, och att grannspråksförståelsen i gruppen verkar ha betydelse för vilken ackommodationsnivå talaren lägger sig på. Grannspråkstalaren kan ändra hela sin ackommodationsnivå i en gruppsammansättning där grannspråksförståelsen är sämre. Informantens användning av lexikal ackommodation utvecklas också olika i de olika grupperna, så att den minskar med tiden i den gruppsammansättning där grannspråksförståelsen fungerar utan problem, medan den ökar i den grupp där grannspråksförståelsen inte är lika god. I den grupp som starkast präglas av förståelseproblem karakteriseras informantens tal av märkbart högst förekomst av lexikal anpassning mot svenska. Vidare har de olika ackommodationsnivåerna betydelse för i vilken grad informanten använder de vanligaste orden i sitt svenska vokabulär på norska, på både norska och svenska, eller eftersträvar att använda orden endast på svenska.
De teoretiska referensramarna för undersökningen är Howard Giles (red. 2016) ackommodationsteori samt den implikationella modell för grannspråksinlärning som Brink (2016) sammanställer i sin rapport om unga grannspråkstalare i Norden. Analysmetoderna är dels kvantitativa, dels kvalitativa genom samtalsanalys.
Kokoelmat
- 6121 Kielitieteet [144]