Syn på och främjandet av psykisk hälsa hos elever i årskurs 1-6 : En kvalitativ studie av lärares syn på psykisk hälsa hos elever
Karlsson, Ronja (2022)
Karlsson, Ronja
2022
Julkaisun pysyvä osoite on
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2022050432724
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2022050432724
Tiivistelmä
Psykisk ohälsa kan komma till uttryck på olika sätt hos barn. Symptom för psykisk ohälsa kan vara ångest, oro, nedstämdhet och stress. För att förebygga psykisk ohälsa kan lärare aktivt arbeta för att främja elevers psykiska hälsa. Detta kan skolan och lärare göra genom att bygga upp ett förtroendefullt förhållande till eleverna men också inkludera hälsofrämjande övningar i form av projekt som innefattar teman som berör psykiskt välmående.
Syftet med denna studie är att få en ökad förståelse för lärares arbete med psykisk hälsa bland elever i årskurs 1–6. För att få svar på syftet har jag intervjuat både klasslärare och speciallärare i en finlandssvensk skola. Följande forskningsfrågor har uppställts:
1. Hur identifierar lärare psykisk ohälsa hos elever i årskurs 1–6?
2. På vilket sätt kan lärare främja psykisk hälsa hos elever i årskurs 1–6?
För att besvara ovannämnda forskningsfrågor användes en hermeneutisk forskningsansats och semistrukturerade intervjuer med två klasslärare och två speciallärare. Analysmetoden bestod av narrativ analys där fyra berättelser skapades utifrån det transkriberade datamaterialet, därefter gjordes en jämförelse av informanternas berättelser. Alla informanter hade lagt märke till psykisk ohälsa hos elever. Vidare lyfter de fram hur betydelsefullt det är att lärare aktivt arbetar för att främja elevers psykiska hälsa.
Det finns olika faktorer som påverkar den psykiska hälsan hos ett barn: biologiska, miljömässiga, sociala och ekonomiska faktorer. Även dålig självkänsla- och självförtroende, stress, mobbning, sociala medier och otrygga hemförhållanden kan vara orsaker till psykisk ohälsa. Resultatet visar att samtliga lärare har erfarit psykisk ohälsa hos elever i årskurs 1–6 och därför bör lärare använda olika arbetsmetoder för att på bästa möjliga sätt kunna främja elevers psykiska hälsa. Det kan de göra genom att skapa ett förtroendefullt förhållande till eleverna men också skapa utrymme för lärmöjligheter som främjar elevernas psykiska välmående.
Syftet med denna studie är att få en ökad förståelse för lärares arbete med psykisk hälsa bland elever i årskurs 1–6. För att få svar på syftet har jag intervjuat både klasslärare och speciallärare i en finlandssvensk skola. Följande forskningsfrågor har uppställts:
1. Hur identifierar lärare psykisk ohälsa hos elever i årskurs 1–6?
2. På vilket sätt kan lärare främja psykisk hälsa hos elever i årskurs 1–6?
För att besvara ovannämnda forskningsfrågor användes en hermeneutisk forskningsansats och semistrukturerade intervjuer med två klasslärare och två speciallärare. Analysmetoden bestod av narrativ analys där fyra berättelser skapades utifrån det transkriberade datamaterialet, därefter gjordes en jämförelse av informanternas berättelser. Alla informanter hade lagt märke till psykisk ohälsa hos elever. Vidare lyfter de fram hur betydelsefullt det är att lärare aktivt arbetar för att främja elevers psykiska hälsa.
Det finns olika faktorer som påverkar den psykiska hälsan hos ett barn: biologiska, miljömässiga, sociala och ekonomiska faktorer. Även dålig självkänsla- och självförtroende, stress, mobbning, sociala medier och otrygga hemförhållanden kan vara orsaker till psykisk ohälsa. Resultatet visar att samtliga lärare har erfarit psykisk ohälsa hos elever i årskurs 1–6 och därför bör lärare använda olika arbetsmetoder för att på bästa möjliga sätt kunna främja elevers psykiska hälsa. Det kan de göra genom att skapa ett förtroendefullt förhållande till eleverna men också skapa utrymme för lärmöjligheter som främjar elevernas psykiska välmående.
Kokoelmat
- 516 Kasvatustieteet [532]