Arbetslöshet och intern migration i Finland : Hur påverkar arbetslöshetsgraden nettomigrationen i de finska kommunerna mellan åren 1996 och 2020?
Källman, Alex (2022)
Julkaisun pysyvä osoite on
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2022051034240
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2022051034240
Tiivistelmä
Många finska kommuners invånarantal har minskat på grund av intern migration. Under tidsperioden från 2011 till 2020 har ca 83 procent av kommuner varit nettoförlorare på grund av intern migration. Ett minskat antal invånare i en kommun kan leda till långsiktiga ekonomiska problem för kommunen. Enligt tidigare studier kan högre ekonomisk nytta i en annan kommun orsaka utflyttning från hemkommunen.
Syftet med avhandlingen är att undersöka huruvida ökad arbetslöshet i en kommun påverkar kommunens nettomigration under tidsperioden mellan åren 1996 och 2020. Arbetslöshetens effekt på nettomigrationen undersöktes genom multipla regressionsanalyser där arbetslöshetsgradens effekt på nettomigrationen granskades, kontrollerat för en del oberoende variabler. Dessa oberoende variabler berörde kommunernas åldersstruktur, invånarnas hälsa, kommunens kriminalitet, samt tids- och interaktionsvariabeln som delade tidsperioden i två olika delar. Regressionernas robusthet kontrollerades med kommun- och årsfixa effekter.
Resultaten från regressionerna tyder på att ökning i föregående års arbetslöshetsgrad i en kommun minskar kommunens nettomigration, kontrollerat för de oberoende variablerna. Effekten av arbetslösheten på nettomigrationen är klart negativ under perioden från 1996 till 2007, medan arbetslösheten har klart mindre effekt på nettomigrationen under perioden från 2008 till 2020. Dessa resultat har statistisk signifikans på 1-procentsnivå även i robustanalysen.
Robustanalysen med kommun- och årsfixa effekter visar dock att det finns kommun- och årsspecifika faktorer som påverkar nettomigrationen. Även om föregående års arbetslöshetsgrad visar statistiskt signifikant effekt på nettomigrationen, borde flera icke-observerade oberoende variabler kontrolleras för att bättre estimera arbetslöshetens effekt på nettomigrationen.
Syftet med avhandlingen är att undersöka huruvida ökad arbetslöshet i en kommun påverkar kommunens nettomigration under tidsperioden mellan åren 1996 och 2020. Arbetslöshetens effekt på nettomigrationen undersöktes genom multipla regressionsanalyser där arbetslöshetsgradens effekt på nettomigrationen granskades, kontrollerat för en del oberoende variabler. Dessa oberoende variabler berörde kommunernas åldersstruktur, invånarnas hälsa, kommunens kriminalitet, samt tids- och interaktionsvariabeln som delade tidsperioden i två olika delar. Regressionernas robusthet kontrollerades med kommun- och årsfixa effekter.
Resultaten från regressionerna tyder på att ökning i föregående års arbetslöshetsgrad i en kommun minskar kommunens nettomigration, kontrollerat för de oberoende variablerna. Effekten av arbetslösheten på nettomigrationen är klart negativ under perioden från 1996 till 2007, medan arbetslösheten har klart mindre effekt på nettomigrationen under perioden från 2008 till 2020. Dessa resultat har statistisk signifikans på 1-procentsnivå även i robustanalysen.
Robustanalysen med kommun- och årsfixa effekter visar dock att det finns kommun- och årsspecifika faktorer som påverkar nettomigrationen. Även om föregående års arbetslöshetsgrad visar statistiskt signifikant effekt på nettomigrationen, borde flera icke-observerade oberoende variabler kontrolleras för att bättre estimera arbetslöshetens effekt på nettomigrationen.