”Många obehagliga och för äkta makar skamliga uppträdanden” : Argumentationen vid behandlingen av äktenskaplig oenighet inför Vörå kyrkoråd 1794–1865
Blomström, Anna Sofia (2022)
Blomström, Anna Sofia
2022
Julkaisu on tekijänoikeussäännösten alainen. Teosta voi lukea ja tulostaa henkilökohtaista käyttöä varten. Käyttö kaupallisiin tarkoituksiin on kielletty.
Julkaisun pysyvä osoite on
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2022042230100
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2022042230100
Tiivistelmä
Äktenskapet var länge en angelägenhet för hela omgivningen. Konflikter inom äktenskapet betraktades som ett brott mot den religiösa och världsliga ordningen, dels eftersom de ansågs hota makarnas salighet, dels eftersom hushållets fortsatta existens riskerade upplösas på grund av trätorna. Därför behövde äktenskapet kontrolleras av kyrkliga och världsliga myndigheter. Kyrkorådet i Vörå socken var en sådan instans som kallade in äkta makar till förhör när det nåddes av uppgiften att paren inte levde upp till den äktenskapliga standarden för tiden och området. Äktenskaplig oenighet var det breda brott som makarna anklagades för och inför rådet redogjorde de för anledningen till den uppkomna konflikten och sin egen och den andra makens andel i den.
I denna avhandling studeras de argument som kyrkorådet och de inkallade makarna tillgrep för att plädera för sin sak utifrån en samling bevarade äktenskapsmål som protokollfördes från år 1794 till år 1865. En mikro- och manlighetshistorisk ansats tillämpas för att förstå hurudana försummelser inom äktenskapet och/eller hushållet som människorna stod inkallade för. En ambition är att lyfta fram de enskilda människorna och hur de uppfattade ett gott äktenskap, manlighet och kvinnlighet, samt hurudana handlingsalternativ de hade att tillgå i sin argumentation. Kyrkans lära uttolkad genom hustavlan fungerar tillsammans med den kyrkliga och världsliga lagen som den större strukturen som aktörerna var bundna till.
Analysen är indelad i fyra tematiska kapitel. Det första undersöker de religiösa referensramarna som kyrkorådet och makarna hade att tillgå i sin argumentation samt kyrkorådets förfarande vid äktenskaplig oenighet. I det andra analyskapitlet studeras våldets betydelser och hur det tolkades av makarna, omgivningen och kyrkorådet. Våldet är en genomgående komponent i oenigheten och dess historiska dimension beaktas. Det tredje analyskapitlet fångar upp omständigheter som användes för att påvisa hur den andra parten hade brustit i sitt husbonde- eller husmorsämbete genom arbetsförsummelser, alkoholism eller olovliga relationer. Slutligen studeras svårigheterna med att ingå och avsluta ett äktenskap i det fjärde analyskapitlet.
Slutsatserna som framgår är att människorna hade ett handlingsutrymme trots att de var bundna till starka hierarkiska strukturer. Deras uttalanden tyder på att de var medvetna om hur de förväntades bete sig utifrån sina hushållspositioner i förhållande till den kristna läran som kyrkorådet bevakade. Makarna anammade samma lära för att framställa sig själva i god dager och den andra maken som den felande parten. Oenigheten innebar att någon av makarna, ibland bägge två, hade frångått sin givna roll inom äktenskapet. Hustrurna krävde respekt och männen underordning. Kyrkorådet anslöt sig till samma tolkning i de tillrättavisningar som det utdelade, men det var svårare för en hustru att få sin version av konflikten accepterad. I relation till äktenskapsfrågor skapade kyrkorådet skillnader mellan över- och underordnade manligheter och kvinnligheter genom förhörsförfarandet.
I denna avhandling studeras de argument som kyrkorådet och de inkallade makarna tillgrep för att plädera för sin sak utifrån en samling bevarade äktenskapsmål som protokollfördes från år 1794 till år 1865. En mikro- och manlighetshistorisk ansats tillämpas för att förstå hurudana försummelser inom äktenskapet och/eller hushållet som människorna stod inkallade för. En ambition är att lyfta fram de enskilda människorna och hur de uppfattade ett gott äktenskap, manlighet och kvinnlighet, samt hurudana handlingsalternativ de hade att tillgå i sin argumentation. Kyrkans lära uttolkad genom hustavlan fungerar tillsammans med den kyrkliga och världsliga lagen som den större strukturen som aktörerna var bundna till.
Analysen är indelad i fyra tematiska kapitel. Det första undersöker de religiösa referensramarna som kyrkorådet och makarna hade att tillgå i sin argumentation samt kyrkorådets förfarande vid äktenskaplig oenighet. I det andra analyskapitlet studeras våldets betydelser och hur det tolkades av makarna, omgivningen och kyrkorådet. Våldet är en genomgående komponent i oenigheten och dess historiska dimension beaktas. Det tredje analyskapitlet fångar upp omständigheter som användes för att påvisa hur den andra parten hade brustit i sitt husbonde- eller husmorsämbete genom arbetsförsummelser, alkoholism eller olovliga relationer. Slutligen studeras svårigheterna med att ingå och avsluta ett äktenskap i det fjärde analyskapitlet.
Slutsatserna som framgår är att människorna hade ett handlingsutrymme trots att de var bundna till starka hierarkiska strukturer. Deras uttalanden tyder på att de var medvetna om hur de förväntades bete sig utifrån sina hushållspositioner i förhållande till den kristna läran som kyrkorådet bevakade. Makarna anammade samma lära för att framställa sig själva i god dager och den andra maken som den felande parten. Oenigheten innebar att någon av makarna, ibland bägge två, hade frångått sin givna roll inom äktenskapet. Hustrurna krävde respekt och männen underordning. Kyrkorådet anslöt sig till samma tolkning i de tillrättavisningar som det utdelade, men det var svårare för en hustru att få sin version av konflikten accepterad. I relation till äktenskapsfrågor skapade kyrkorådet skillnader mellan över- och underordnade manligheter och kvinnligheter genom förhörsförfarandet.