Barns fria lek under covid-19-pandemin : En kvalitativ undersökning av uppfattningar om barns fria lek hos lärare inom småbarnspedagogiken
Räisa, Johanna (2022)
Räisa, Johanna
2022
All rights reserved. This publication is copyrighted. You may download, display and print it for Your own personal use. Commercial use is prohibited.
Julkaisun pysyvä osoite on
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2022032925867
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2022032925867
Tiivistelmä
Magisteravhandlingen fördjupar sig i lärare inom småbarnspedagogikens uppfattningar kring barns fria lek under covid-19-pandemin. Lek är ett grundläggande behov hos människan och lusten att leka finns naturligt hos alla barn. Leken är ett sätt att uttrycka sig och bearbeta intryck och upplevelser. För barnet har leken inget mål, leken är målet i sig. Coronaviruset som spreds i december 2019, har påverkat många familjer och den rådande pandemin är en samhällskris. Under den rådande pandemin har det skett en förändring i många familjer och barnen kan känna sig ensamma och otrygga. Jag har valt att koppla ihop barns fria lek med den rådande pandemin för att undersöka om fria leken har förändrats samt hur covid-19-pandemin har påverkat barnens vardag. Det övergripande syftet med avhandlingen är att undersöka hur lärare inom småbarnspedagogiken uppfattar barns fria lek under covid-19-pandemin.
För att uppnå undersökningens syfte har jag valt att använda följande forskningsfrågor:
1. Vilka uppfattningar har lärare inom småbarnspedagogiken om fri lek hos barn?
2. Hurudana uppfattningar har lärarna inom småbarnspedagogiken om barnens fria lek under
covid-19-pandemin?
3. Hur uppfattar lärarna inom småbarnspedagogiken att omständigheterna kring pandemin har påverkat barns fria lek?
Teoridelen framför avhandlingens centrala begrepp; fri lek och anknytning. Denna del tar även upp om lekens förutsättningar, faktorer som påverkar leken och covid-19-pandemins påverkan på barns fria lek. Därefter framförs även teori om lek och lärandet, vikten av anknytning och trygghet samt barn i kris.
Jag har använt mig av fenomenografi som ansats, eftersom den ger en möjlighet att studera variationerna av människors uppfattningar det vill säga ett sätt att förstå något eller uppleva något. Datainsamlingsmetoden är kvalitativ intervju. Jag har börjat min undersökning med en pilot-intervju. Det är bra att forskaren gör en pilotintervju för detta möjliggör att forskaren får träna att inta rollen som intervjuare och för att se hur intervjufrågorna bedöms av respondenterna. Intervjuerna har genomförts dels via verktyget Zoom på distans eller vid fysiska möten. En anhållan om forskningslov har under hösten 2021 sänts till två kommuner i Svenskfinland. I forskningslovet har jag anhållit om att få intervjua lärare inom småbarnspedagogiken som är verksamma i grupper med barn i åldern 1–5 år. Sju respondenter har frivilligt deltagit i under-sökningen. Resultatet visar att barn leker oberoende av pandemier. Den fria leken har inte påverkats men omständigheterna har påverkat barnen. Barnens hela vardag har ändrat. Småbarnspedagogiken har en viktig roll för barnen. Respondenterna som deltog i undersökningen anser att fri lek är något som barnen gör utan en vuxen och att i den fria leken övar barnen sociala färdigheter, kompetenser och även socialt lärande. Respondenterna menar att det är viktigt att de vuxna är närvarande fast de inte direkt deltar i barnens lek. Då det finns en närvarande vuxen på plats så känner barnen sig trygga med att leka fritt, för de vet att de kan få hjälp eller tröst om det behövs. Betydelsen av fri lek för barnen är viktig för via leken kan barnen utveckla en känsla av socialt samband och tillhörighet. Personalen inom småbarnspedagogiken måste diskutera tillsammans och med vårdnadshavarna om betydelsen av fri lek för barnen under vardagen. Då kan även vårdnadshavarna och personalen byta erfarenheter om barnets lek och hur barnet leker med andra samt hur barnet uttrycker sig genom leken. Omständigheterna kring covid-19-pandemin har enligt respondenterna påverkat barnen mera än den fria leken. Respondenterna nämner att själva vardagen har ändrat för barnen. Varje barn är unikt och har rätt att bli hörda och sedda. Vi har inom småbarnspedagogiken en verksamhetskultur som uppmuntrar barnen till lek och via leken ge välbefinnande och lärande.
För att uppnå undersökningens syfte har jag valt att använda följande forskningsfrågor:
1. Vilka uppfattningar har lärare inom småbarnspedagogiken om fri lek hos barn?
2. Hurudana uppfattningar har lärarna inom småbarnspedagogiken om barnens fria lek under
covid-19-pandemin?
3. Hur uppfattar lärarna inom småbarnspedagogiken att omständigheterna kring pandemin har påverkat barns fria lek?
Teoridelen framför avhandlingens centrala begrepp; fri lek och anknytning. Denna del tar även upp om lekens förutsättningar, faktorer som påverkar leken och covid-19-pandemins påverkan på barns fria lek. Därefter framförs även teori om lek och lärandet, vikten av anknytning och trygghet samt barn i kris.
Jag har använt mig av fenomenografi som ansats, eftersom den ger en möjlighet att studera variationerna av människors uppfattningar det vill säga ett sätt att förstå något eller uppleva något. Datainsamlingsmetoden är kvalitativ intervju. Jag har börjat min undersökning med en pilot-intervju. Det är bra att forskaren gör en pilotintervju för detta möjliggör att forskaren får träna att inta rollen som intervjuare och för att se hur intervjufrågorna bedöms av respondenterna. Intervjuerna har genomförts dels via verktyget Zoom på distans eller vid fysiska möten. En anhållan om forskningslov har under hösten 2021 sänts till två kommuner i Svenskfinland. I forskningslovet har jag anhållit om att få intervjua lärare inom småbarnspedagogiken som är verksamma i grupper med barn i åldern 1–5 år. Sju respondenter har frivilligt deltagit i under-sökningen. Resultatet visar att barn leker oberoende av pandemier. Den fria leken har inte påverkats men omständigheterna har påverkat barnen. Barnens hela vardag har ändrat. Småbarnspedagogiken har en viktig roll för barnen. Respondenterna som deltog i undersökningen anser att fri lek är något som barnen gör utan en vuxen och att i den fria leken övar barnen sociala färdigheter, kompetenser och även socialt lärande. Respondenterna menar att det är viktigt att de vuxna är närvarande fast de inte direkt deltar i barnens lek. Då det finns en närvarande vuxen på plats så känner barnen sig trygga med att leka fritt, för de vet att de kan få hjälp eller tröst om det behövs. Betydelsen av fri lek för barnen är viktig för via leken kan barnen utveckla en känsla av socialt samband och tillhörighet. Personalen inom småbarnspedagogiken måste diskutera tillsammans och med vårdnadshavarna om betydelsen av fri lek för barnen under vardagen. Då kan även vårdnadshavarna och personalen byta erfarenheter om barnets lek och hur barnet leker med andra samt hur barnet uttrycker sig genom leken. Omständigheterna kring covid-19-pandemin har enligt respondenterna påverkat barnen mera än den fria leken. Respondenterna nämner att själva vardagen har ändrat för barnen. Varje barn är unikt och har rätt att bli hörda och sedda. Vi har inom småbarnspedagogiken en verksamhetskultur som uppmuntrar barnen till lek och via leken ge välbefinnande och lärande.
Kokoelmat
- 516 Kasvatustieteet [593]