Läskunnighet för demokrati : En kvalitativ undersökning av lokala läroplaner
Mäki-Fränti, Roy (2022)
Mäki-Fränti, Roy
2022
All rights reserved. This publication is copyrighted. You may download, display and print it for Your own personal use. Commercial use is prohibited.
Julkaisun pysyvä osoite on
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2022032625459
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2022032625459
Tiivistelmä
Multilitteracitet, det vill säga olika former av kritisk läskunnighet, är ett centralt kompetensområde i Finlands läroplan. Genom multilitteracitet ska grundskoleeleven lära sig att ta ansvar för samhället och sin egen framtid genom att ta beslut som baserar sig på relevanta och trovärdiga källor. Genom multilitteracitet ska eleverna också lära sig att delta i samhällets demokratiska processer. Samtidigt visar forskning att många lärare uppfattar multilitteracitet som diffust och svåravgränsat. De lokala läroplanerna ska fungera som ett medierande dokument som transformerar utbildningspolitiska mål från nationell och internationell nivå till lokal nivå.
Avhandlingens syfte är att undersöka hur den centrala kompetensen multilitteraciteten tolkas i lokala läroplaner, utgående från dess demokratiska funktioner. Som föremål för analysen fungerar lokala läroplaners kapitel om modersmål och samhällslära för årskurs 7-9. Utgående från syftet formuleras följande forskningsfråga:
Hur tolkas och konkretiseras multilitteracitetens demokratiska mål och metoder enligt GLGU 2014 inom ämnena modersmål och samhällslära i lokala finlandssvenska läroplaner?
Avhandlingen söker svar på frågan genom en hermeneutsik forskningsanstats och en kvalitativ innehållsanalys.
Resultatet visar att de lokala läroplanerna för modersmålsundervisningen i större utsträckning än samhällslära präglas av pragmatism. I modersmålsundervisningen är eleverna aktiva subjekt som reflekterar och analyserar. Det formuleras oftare en vilja om att eleverna ska delta i olika val i undervisningen. I de lokala läroplanerna för samhällslära fokuserar tolkningarna på innehåll snarare än metoder, då olika koncept lyfts fram som centralt innehåll.
Undersökningen visar också att man i många kommuner underlåtit att överhuvudtaget göra lokala kontextualiseringar. I dessa fall fungerar de lokala läroplanerna i mindre utsträckning medierande, då nationell utbildningspolicy ska transformeras till lokal nivå.
Avhandlingens syfte är att undersöka hur den centrala kompetensen multilitteraciteten tolkas i lokala läroplaner, utgående från dess demokratiska funktioner. Som föremål för analysen fungerar lokala läroplaners kapitel om modersmål och samhällslära för årskurs 7-9. Utgående från syftet formuleras följande forskningsfråga:
Hur tolkas och konkretiseras multilitteracitetens demokratiska mål och metoder enligt GLGU 2014 inom ämnena modersmål och samhällslära i lokala finlandssvenska läroplaner?
Avhandlingen söker svar på frågan genom en hermeneutsik forskningsanstats och en kvalitativ innehållsanalys.
Resultatet visar att de lokala läroplanerna för modersmålsundervisningen i större utsträckning än samhällslära präglas av pragmatism. I modersmålsundervisningen är eleverna aktiva subjekt som reflekterar och analyserar. Det formuleras oftare en vilja om att eleverna ska delta i olika val i undervisningen. I de lokala läroplanerna för samhällslära fokuserar tolkningarna på innehåll snarare än metoder, då olika koncept lyfts fram som centralt innehåll.
Undersökningen visar också att man i många kommuner underlåtit att överhuvudtaget göra lokala kontextualiseringar. I dessa fall fungerar de lokala läroplanerna i mindre utsträckning medierande, då nationell utbildningspolicy ska transformeras till lokal nivå.
Kokoelmat
- 516 Kasvatustieteet [532]