Perfektionistiska elevprofiler kopplat till skolprestationer
Victorzon, Gabriella (2021)
Victorzon, Gabriella
2021
All rights reserved. This publication is copyrighted. You may download, display and print it for Your own personal use. Commercial use is prohibited.
Julkaisun pysyvä osoite on
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2022021619306
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2022021619306
Tiivistelmä
Det finns positiva och negativa sidor av perfektionism. Positiv perfektionism innebär i stora drag en stark inre motivation och vilja att göra sitt bästa. Negativ perfektionism är förknippad med depressiva symtom och en stark rädsla för att misslyckas. Positiv och negativ perfektionism kan förekomma i olika konstellationer inom en och samma individ. I forskning kring perfektionism delas respondenterna ofta in i grupper enligt vilken sammansättning av positiv och negativ perfektionism de har. Syftet med min avhandling är att undersöka vilka perfektionistiska profiler som kan hittas bland finlandssvenska elever i årskurs 9, samt hur dessa profiler skiljer sig i prestationer i modersmål och matematik. Utifrån syftet har två forskningsfrågor utformats:
1. Vilka perfektionistiska profiler kan identifieras bland finlandssvenska elever i årskurs 9?
2. Hur skiljer sig de eleverna i de olika perfektionistiska profilerna i fråga om prestationer inom skolans kärnämnen (matematik och läsning)?
Resultaten visar att eleverna i enlighet med tidigare forskning kan delas in i icke- perfektionister, ambitiösa, perfektionister och bekymrade. I matematik-testet presterade de ambitiösa eleverna bättre än alla övriga grupper. Perfektionisterna presterade bättre än de bekymrade eleverna. Inga signifikanta skillnader i matematikprestationer hittades mellan icke-perfektionisterna och perfektionisterna, inte heller mellan icke-perfektionisterna och de bekymrade eleverna. I modersmålstesten (läsning och ordförståelse) presterade de ambitiösa eleverna och perfektionisterna signifikant bättre än icke-perfektionisterna och de bekymrade eleverna. I likhet med tidigare forskning verkar finlandssvenska perfektionister och ambitiösa elever klara sig relativt bra i skolan. Framför allt icke-perfektionister och bekymrade elever kan behöva stöd. Liksom de bekymrade eleverna har också perfektionisterna en hög nivå negativ perfektionism vilket kan vara kopplat till prestationsångest och andra negativa affekter. Dessa elever kan behöva stöd, så att inte skolarbetet känns övermäktigt.
1. Vilka perfektionistiska profiler kan identifieras bland finlandssvenska elever i årskurs 9?
2. Hur skiljer sig de eleverna i de olika perfektionistiska profilerna i fråga om prestationer inom skolans kärnämnen (matematik och läsning)?
Resultaten visar att eleverna i enlighet med tidigare forskning kan delas in i icke- perfektionister, ambitiösa, perfektionister och bekymrade. I matematik-testet presterade de ambitiösa eleverna bättre än alla övriga grupper. Perfektionisterna presterade bättre än de bekymrade eleverna. Inga signifikanta skillnader i matematikprestationer hittades mellan icke-perfektionisterna och perfektionisterna, inte heller mellan icke-perfektionisterna och de bekymrade eleverna. I modersmålstesten (läsning och ordförståelse) presterade de ambitiösa eleverna och perfektionisterna signifikant bättre än icke-perfektionisterna och de bekymrade eleverna. I likhet med tidigare forskning verkar finlandssvenska perfektionister och ambitiösa elever klara sig relativt bra i skolan. Framför allt icke-perfektionister och bekymrade elever kan behöva stöd. Liksom de bekymrade eleverna har också perfektionisterna en hög nivå negativ perfektionism vilket kan vara kopplat till prestationsångest och andra negativa affekter. Dessa elever kan behöva stöd, så att inte skolarbetet känns övermäktigt.
Kokoelmat
- 516 Kasvatustieteet [596]