Att undervisa elever med diagnostiserad adhd i det gemensamma klassrummet

Abstract

Enligt grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen ska undervisningen ordnas med hänsyn till alla elevers behov med de möjligheter som finns. Målet är att hitta lösningar som främjar alla elevers lärande och välbefinnande på bästa möjliga sätt. Elevernas behov ska alltid tas i beaktande och individuella lösningar ska anpassas efter olika elever för att underlätta deras lärande. Att undervisa elever med diagnostiserad adhd i undervisningen är inte alltid lätt och kommer med utmaningar för klasslärare. Några utmaningar är till exempel elevernas koncentrationssvårigheter, den sociala miljön i klassrummet, den fysiska miljön i klassrummet eller klasslärares arbetssätt. Det krävs oftast organisering av undervisningen för att eleverna med adhd ska lyckas i undervisningen och öka elevernas självkänsla och självförtroende. Studien ämnar besvara följande forskningsfrågor:

1. Hur förhåller sig klasslärare till elever med diagnostiserad adhd i klassrummet? 2. Hur organiserar klasslärare undervisningen för att stödja elever med diagnostiserad adhd?

Forskningsansatsen är kvalitativ med inriktning på fenomenologin. Med semistrukturerade intervjuer har fyra klasslärare använts som informanter i undersökningen. Samtliga informanter har undervisat elever med diagnostiserad adhd i det gemensamma klassrummet i årskurs 1–6.

Det huvudsakliga resultatet är att det är en utmaning för klasslärare att undervisa elever med diagnostiserad adhd i klassrummet. Några utmaningar med att ha elever med diagnostiserad adhd i klassrummet är att hitta arbetssätt som främjar den, att bygga upp den fysiska miljön kring eleven, att ha lämpliga förväntningar på eleven och att motivera eleven. Det lyftes även fram att det är en utmaning att få undervisningen att fungera för alla elever när man även har elever med adhd i klassrummet. Det kan påverka hela det gemensamma klassrummet i undervisningen.

Det förekommer både positiva och negativa upplevelser med att undervisa elever med adhd i klassrummet. Positiva upplevelser är att se diagnosen som en resurs medan de negativa upplevelserna framstod att elever med adhd kan vara ett störningsmoment i klassen. Resultatet ger även tips och idéer till klasslärare som har elever med diagnostiserad adhd i det gemensamma klassrummet.

Mina informanter lyfte även fram vikten av att felet inte behöver ligga hos eleven med diagnostiserad adhd. Det kan finnas många andra anledningar vilket gör att undervisningen inte fungerar eller klassrumsmiljön inte är den bästa. Adhd utspelar sig inte heller lika hos alla elever med diagnosen och den visar sig olika hos olika elever. Utmaningar i undervisningen existerar trots att klasslärare inte har elever med diagnostiserad adhd i klassrummet.