Gymnasiestuderandes uppfattningar om mikrober
Lindström, Trine (2021)
Lindström, Trine
2021
Julkaisun pysyvä osoite on
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2021112757421
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2021112757421
Tiivistelmä
Syftet med avhandlingen är att förstå hurdana uppfattningar gymnasieelever har om mikrober och hurdana attityder de har till att lära sig om dem. I studien kombineras kvantitativa och kvalitativa metoder för att både undersöka om det finns ett samband mellan den kognitiva kunskapsnivån och vilka attityderna är mot att lära sig om mikrober, och genom kvalitativa metoder gå djupare in på vad studerande har för uppfattningar om mikrober. Forskningsfrågorna formades enligt följande:
Finns det ett samband mellan attityder till, och kunskaper om mikrober hos gymnasiestuderande?
Hurdana uppfattningar har gymnasiestuderande om mikrober?
Hurdana attityder har studerande till att lära sig om mikrober?
Studien är uppdelad i två delar: en enkätstudie och forskningsintervjuer. Enkäten skickades ut till två svenskspråkiga gymnasier, där studerande som går någon av de obligatoriska biologikurserna fungerat som respondenter. Från den första skolan valdes 8 deltagare inför forskningsintervjuer. Enkäten bestod både av kognitiva kunskapsfrågor (20 st.) som handlade om mikrober och en attitydskala som var upplagt i en form av femgradig Likertskala. Forskningsintervjuerna lades upp som halvstrukturerade forskningsintervjuer och analyserades genom kvalitativa metoder.
Den kvantitativa delen visade inga signifikanta skillnader mellan olika grupper (mellan åk 1 och åk 2 eller män och kvinnor). Ett svagt signifikant samband (r = 0,25) hittades mellan kunskapsnivån och studerandes attityder. De kvalitativa resultaten visar att de flesta studeranden förstår vad mikrober är och kan förklara var de finns. Däremot var det endast få studerande som kunde ge exempel på tillämpningsområden om vad mikrober kan användas till eller vad deras roll är i ekosystemet. I enlighet med tidigare forskning visar resultaten att studerande ännu har stereotypa uppfattningar om mikrober och ser dem främst som patogener. Dessa stereotypier vore viktiga att motarbeta för att öka förståelsen av arternas mångfald och se nyttan i den mikrobiella världen.
Finns det ett samband mellan attityder till, och kunskaper om mikrober hos gymnasiestuderande?
Hurdana uppfattningar har gymnasiestuderande om mikrober?
Hurdana attityder har studerande till att lära sig om mikrober?
Studien är uppdelad i två delar: en enkätstudie och forskningsintervjuer. Enkäten skickades ut till två svenskspråkiga gymnasier, där studerande som går någon av de obligatoriska biologikurserna fungerat som respondenter. Från den första skolan valdes 8 deltagare inför forskningsintervjuer. Enkäten bestod både av kognitiva kunskapsfrågor (20 st.) som handlade om mikrober och en attitydskala som var upplagt i en form av femgradig Likertskala. Forskningsintervjuerna lades upp som halvstrukturerade forskningsintervjuer och analyserades genom kvalitativa metoder.
Den kvantitativa delen visade inga signifikanta skillnader mellan olika grupper (mellan åk 1 och åk 2 eller män och kvinnor). Ett svagt signifikant samband (r = 0,25) hittades mellan kunskapsnivån och studerandes attityder. De kvalitativa resultaten visar att de flesta studeranden förstår vad mikrober är och kan förklara var de finns. Däremot var det endast få studerande som kunde ge exempel på tillämpningsområden om vad mikrober kan användas till eller vad deras roll är i ekosystemet. I enlighet med tidigare forskning visar resultaten att studerande ännu har stereotypa uppfattningar om mikrober och ser dem främst som patogener. Dessa stereotypier vore viktiga att motarbeta för att öka förståelsen av arternas mångfald och se nyttan i den mikrobiella världen.