Dramapedagogik som medel för att utveckla barns sociala kompetens : Lärares uppfattningar och erfarenheter inom småbarnspedagogik
Vikström, Emma (2021)
Vikström, Emma
2021
All rights reserved. This publication is copyrighted. You may download, display and print it for Your own personal use. Commercial use is prohibited.
Julkaisun pysyvä osoite on
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2021110954504
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2021110954504
Tiivistelmä
Syftet med föreliggande studie är att undersöka lärares uppfattningar och erfarenheter av dramapedagogik som medel för att utveckla barns sociala kompetens. Följande forskningsfrågor har använts som grund för studien:
1. Vilka uppfattningar och erfarenheter av dramapedagogik har lärare inom småbarnspedagogik?
2. Vilka uppfattningar och erfarenheter har lärare av att använda dramapedagogik som medel för att utveckla barns sociala kompetens?
Studien har en kvalitativ inriktning med en fenomenografisk forskningsansats. Det empiriska materialet omfattar nio intervjuer med lärare inom småbarnspedagogik verksamma inom sex kommuner i svenska Österbotten. Lärarna arbetar på olika daghem i grupper med barn i tre- till sexårsåldern. Datamaterialet har analyserats och bearbetats i fem steg med hjälp av fenomenografisk analysmetod och beskrivningskategorisering.
En av daghemmets viktigaste uppgifter är att stödja utvecklingen av barns sociala och emotionella färdigheter. Barn behöver social kompetens för att klara av att fungera i olika gruppkonstellationer och för att kunna skapa och upprätthålla vänskapsrelationer. Barn lär sig och utvecklas i samspelssituationer och genom att observera och imitera andra. Dramapedagogik gynnar barns lärande, det utvecklar barns sociala och emotionella färdigheter på ett mångsidigt sätt och kan användas som ett medel i undervisningen för att främja utvecklingen av social kompetens.
De huvudsakliga resultaten visar på en variation av uppfattningar och erfarenheter av både drama som uttrycksform och dramapedagogik som medel för att utveckla barns sociala kompetens. Dramapedagogik uppfattas som ett fungerande medel för att utveckla sociala och emotionella färdigheter. Vidare pekar resultaten på att några av lärarna så gott som dagligen använder sig spontant av dramatiska uttryck. Olika former av drama används även under samlingen och integrerat i musik- och rörelsestunder. Planerade regelbundna dramastunder och dramaaktiviteter med tydliga mål förekommer däremot sällan inom den pedagogiska verksamheten. Lärarna eftersträvar mer fortbildning kring hur dramapedagogik kan användas på ett mer målinriktat sätt.
1. Vilka uppfattningar och erfarenheter av dramapedagogik har lärare inom småbarnspedagogik?
2. Vilka uppfattningar och erfarenheter har lärare av att använda dramapedagogik som medel för att utveckla barns sociala kompetens?
Studien har en kvalitativ inriktning med en fenomenografisk forskningsansats. Det empiriska materialet omfattar nio intervjuer med lärare inom småbarnspedagogik verksamma inom sex kommuner i svenska Österbotten. Lärarna arbetar på olika daghem i grupper med barn i tre- till sexårsåldern. Datamaterialet har analyserats och bearbetats i fem steg med hjälp av fenomenografisk analysmetod och beskrivningskategorisering.
En av daghemmets viktigaste uppgifter är att stödja utvecklingen av barns sociala och emotionella färdigheter. Barn behöver social kompetens för att klara av att fungera i olika gruppkonstellationer och för att kunna skapa och upprätthålla vänskapsrelationer. Barn lär sig och utvecklas i samspelssituationer och genom att observera och imitera andra. Dramapedagogik gynnar barns lärande, det utvecklar barns sociala och emotionella färdigheter på ett mångsidigt sätt och kan användas som ett medel i undervisningen för att främja utvecklingen av social kompetens.
De huvudsakliga resultaten visar på en variation av uppfattningar och erfarenheter av både drama som uttrycksform och dramapedagogik som medel för att utveckla barns sociala kompetens. Dramapedagogik uppfattas som ett fungerande medel för att utveckla sociala och emotionella färdigheter. Vidare pekar resultaten på att några av lärarna så gott som dagligen använder sig spontant av dramatiska uttryck. Olika former av drama används även under samlingen och integrerat i musik- och rörelsestunder. Planerade regelbundna dramastunder och dramaaktiviteter med tydliga mål förekommer däremot sällan inom den pedagogiska verksamheten. Lärarna eftersträvar mer fortbildning kring hur dramapedagogik kan användas på ett mer målinriktat sätt.
Kokoelmat
- 516 Kasvatustieteet [594]