Mer mångsidig träning för bättre inlärning? : En granskning av relationerna mellan träning, exekutiva funktioner och skolbetyg hos 9–12-åringar.

Abstract

Barn rör på sig allt mindre vilket har negativ inverkan på utvecklingen av kognitiva egenskaper. Det leder till sämre inlärning och svagare skolprestationer. Tidigare forskning tyder på att mer fysisk träning ger bättre utveckling av kognitiva egenskaper men också att typen av och intensiteten på träningen har betydelse. Inslag av motoriskt utmanande element inom idrott (t.ex. lagspel, koordinationsträning och teknikträning) har ofta visat sig ha ett tilläggsvärde för utvecklingen av de exekutiva funktionerna inhibering och uppdatering, vilka är centrala delar inom kognition.

Syftet med denna avhandling är att undersöka samband mellan fysisk träning, skolbetyg och kognitiva färdigheter hos finlandssvenska elever i åldersspannet 9–12 år. Utifrån det har dessa fyra forskningsfrågor formulerats:

1. a. Är en större mängd fysisk aktivitet kopplad till bättre betyg i matematik och modersmål? b. Är en större träningsmängd kopplad till bättre inhibering och uppdatering? 2. Har modersmål eller matematik ett samband med någon av de exekutiva funktionerna inhibering och uppdatering? 3. Finns det skillnader i exekutiva funktioner mellan individuella idrottare och lagidrottare?

Data samlades in med kvantitativ metod på Gerby skola vid åtta testtillfällen, med hjälp av en enkät samt Flanker- och N-back-test. I den här avhandlingen används data från hösten 2020. Data analyserades med SPSS där en Spearmans rangkorrelationsanalys användes för att analysera de första två forskningsfrågorna, och en multivariat variansanalys med kovariat (MANCOVA) användes för att analysera forskningsfråga tre. Resultaten visar ett signifikant samband mellan träningsmängd och bättre matematik- och modersmålsbetyg, men inte något direkt samband mellan träningsmängd och de exekutiva funktionerna inhibering och uppdatering. Signifikanta samband kan noteras mellan uppdatering och modersmålsbetyg, samt mellan inhibering och matematikbetyg med ett mer liberalt signifikanskriterium (p <0,1). Inga signifikanta samband visar på skillnader mellan individuella idrottares och lagidrottares kognitiva egenskaper och skolbetyg.