Personalens uppfattningar om måltidssituationer och stödande av barn med ätstörningar inom småbarnspedagogiken
Tiikkainen, Mia (2021)
Julkaisun pysyvä osoite on
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2021100650025
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2021100650025
Tiivistelmä
En stor andel (77 %) av barnen i Finland i åldern 1–6 år deltar i småbarnspedagogiken (THL 2019). Småbarnpedagogiken når utifrån denna statistik en stor andel av barnen i samhället. Eftersom flera måltider serveras under en dag inom småbarnspedagogiken kan småbarnspedagogiken ha ett stort inflytande på barns kostintag och kostvanor. Måltiderna inom småbarnspedagogiken kan i vissa fall anses vara en stor andel av det dagliga energiintaget, nämligen över 50–65 %. I den här studien riktas forskningsintresset mot att fånga personalens uppfattningar om måltidssituationer. Vidare syftar forskningen till att synliggöra personalens uppfattningar om stödandet av barn med ätstörning. Tidigare studier har visat att personalen befinner sig i en nyckelposition i att handleda, stöda, skapa positiv atmosfär och lära barnet vid måltidssituationerna (Jennings, McEvoy & Corish 2011; Mita, Gray & Goodell 2015; Sellers, Russo, Baker & Dennison 2005).
Avhandlingens syfte preciseras genom följande forskningsfrågor:
1. Hurdana uppfattningar har personalen om måltidssituationerna?
2. Hur uppfattar personalen att de stöder barn med ätstörningar?
Studien utfördes i Nyland. Det empiriska materialet innefattar åtta intervjuer av personal inom småbarnspedagogik som samlades in våren 2021. Respondenterna representerar det mångprofessionella arbetsteamet inom småbarnspedagogik. Av den orsaken har alla i personalen som arbetar i barngruppen oberoende av utbildning varit välkomna att delta i intervjun. Intervjuernas trovärdighet kan ses öka då studien omfattar alla yrkesgruppers uppfattningar inom småbarnspedagogiken och därmed kan studien även anses ge en bättre bild av verkligheten. Respondenterna arbetar vid olika enheter. Respondenterna är verksamma på både kommunala och privata daghem.
Forskningsansatsen är fenomenografisk och analysen gjordes med stöd av analysmodellen enligt Fallbergs (1991) sju stegs modell. Resultaten kategoriserades i beskrivningskategorier. Den första forskningsfrågan har även underkategorier.
De övergripande resultaten av studien visar att pedagogernas uppfattningar om måltidssituationer är olika. Pedagogerna uppfattar måltidssituationerna som tillfällen för lärande, socialt samspel, näringsintag men också som utmaningar. Personalen uppfattar lärande i måltidssituationer ur olika synvinklar. Det kunde handla om att integrera lärostoff till måltiderna. Personalen har varierande uppfattningar om hur näringsintag förväntas ske, vilket kan vara allt från smakande till att försäkra tillräcklig energiintag. Majoriteten av personalen nämner att de uppfattar måltidssituationerna som lugna och förespråkar diskussion under måltiderna. Även om respondenterna utifrån det empiriska materialet kan tolkas följa måltidspedagogisk praxis framkommer det genomgående att uppfattningen av måltidspedagogik som begrepp är vagt. Ett tydligt behov av måltidspedagogisk kunskap framträder i materialet.
Vidare visar forskningen hur personalen inom småbarnspedagogik stöder barn med ätstörningar. Studien visar att personalen uppfattar stödandet enligt fyra beskrivningskategorier: skapa positiv atmosfär, samarbeta med vårdnadshavarna, stöda det enskilda barnet, konkreta metoder och skapa förutsättningar i barngruppen. Studien visar flera olika möjligheter till stödande.
Avhandlingens syfte preciseras genom följande forskningsfrågor:
1. Hurdana uppfattningar har personalen om måltidssituationerna?
2. Hur uppfattar personalen att de stöder barn med ätstörningar?
Studien utfördes i Nyland. Det empiriska materialet innefattar åtta intervjuer av personal inom småbarnspedagogik som samlades in våren 2021. Respondenterna representerar det mångprofessionella arbetsteamet inom småbarnspedagogik. Av den orsaken har alla i personalen som arbetar i barngruppen oberoende av utbildning varit välkomna att delta i intervjun. Intervjuernas trovärdighet kan ses öka då studien omfattar alla yrkesgruppers uppfattningar inom småbarnspedagogiken och därmed kan studien även anses ge en bättre bild av verkligheten. Respondenterna arbetar vid olika enheter. Respondenterna är verksamma på både kommunala och privata daghem.
Forskningsansatsen är fenomenografisk och analysen gjordes med stöd av analysmodellen enligt Fallbergs (1991) sju stegs modell. Resultaten kategoriserades i beskrivningskategorier. Den första forskningsfrågan har även underkategorier.
De övergripande resultaten av studien visar att pedagogernas uppfattningar om måltidssituationer är olika. Pedagogerna uppfattar måltidssituationerna som tillfällen för lärande, socialt samspel, näringsintag men också som utmaningar. Personalen uppfattar lärande i måltidssituationer ur olika synvinklar. Det kunde handla om att integrera lärostoff till måltiderna. Personalen har varierande uppfattningar om hur näringsintag förväntas ske, vilket kan vara allt från smakande till att försäkra tillräcklig energiintag. Majoriteten av personalen nämner att de uppfattar måltidssituationerna som lugna och förespråkar diskussion under måltiderna. Även om respondenterna utifrån det empiriska materialet kan tolkas följa måltidspedagogisk praxis framkommer det genomgående att uppfattningen av måltidspedagogik som begrepp är vagt. Ett tydligt behov av måltidspedagogisk kunskap framträder i materialet.
Vidare visar forskningen hur personalen inom småbarnspedagogik stöder barn med ätstörningar. Studien visar att personalen uppfattar stödandet enligt fyra beskrivningskategorier: skapa positiv atmosfär, samarbeta med vårdnadshavarna, stöda det enskilda barnet, konkreta metoder och skapa förutsättningar i barngruppen. Studien visar flera olika möjligheter till stödande.
Kokoelmat
- 516 Kasvatustieteet [594]