Högkänslighet hos barn inom småbarnspedagogiken : Lärares uppfattningar om högkänsliga barn, bemötandet och verksamhetsmiljön inom småbarnspedagogiken
Båsk, Alexandra (2021)
Båsk, Alexandra
2021
All rights reserved. This publication is copyrighted. You may download, display and print it for Your own personal use. Commercial use is prohibited.
Julkaisun pysyvä osoite on
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2021100149240
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2021100149240
Tiivistelmä
Syftet med undersökningen är att redogöra för vilka uppfattningar lärare inom småbarnspedagogikens har om högkänslighet hos barn. Vidare syftar undersökningen till att belysa vilka uppfattningar lärarna inom småbarnspedagogiken har om bemötandet samt verksamhetsmiljön i relation till högkänsliga barn.
Undersökningen har genomförts i en mellanstor kommun i Svenskfinland, den har inkluderat virtuella intervjuer med sju lärare inom småbarnspedagogik och förskola. Jag har valt fenomenografi som forskningsansats eftersom denna undersökning redogör för hur lärarna inom småbarnspedagogik och förskola uppfattar bland annat högkänslighet hos barn. Datamaterialet från intervjuerna har analyserats, bearbetats och kategoriserats utgående från Dahlgren och Fallsbergs (1991) fenomenografiska dataanalys. Vidare utgår avhandlingens teoretiska referensram från den relationella pedagogiken (Aspelin och Persson, 2011).
Undersökningens övergripande resultat visade att respondenterna uppfattade högkänslighet som ett nytt fenomen. Högkänsliga barn uppfattas även finnas i alla barngrupper inom småbarnspedagogiken. Respondenterna beskrev högkänslighet hos barn som genetiskt betingat och att högkänsliga barn påverkas av yttre stimulans och av olika faktorer. Högkänsliga barn kategoriseras som extroverta och introverta och högkänslighet uppfattas vara ett personlighetsdrag.
Vidare uppfattade respondenterna att högkänsliga barn skall bemötas försiktigt och ”mjukt” utgående från deras individuella behov. En god relation mellan barnen och personalen uppfattas vara viktigt som inkluderar bland annat acceptans, förståelse samt kommunikation. Även samarbetet med vårdnadshavare behöver vara fungerande.
Avslutningsvis uppfattade respondenterna att högkänsliga barn mår bra av en verksamhet som består av smågruppsverksamhet, rutiner och förberedelser. I verksamheten beaktas visuella intryck samt ljudvolymen. Respondenterna uppfattade att pedagogiken behöver vara anpassad utgående från barnens individuella behov och några respondenter anpassade även pedagogiken specifikt riktat till högkänsliga barn. Vidare uppfattades högkänsliga barn påverkas av andras humör och därför är det viktigt att atmosfären och stämningen är god i verksamheten inom småbarnspedagogiken.
Undersökningen har genomförts i en mellanstor kommun i Svenskfinland, den har inkluderat virtuella intervjuer med sju lärare inom småbarnspedagogik och förskola. Jag har valt fenomenografi som forskningsansats eftersom denna undersökning redogör för hur lärarna inom småbarnspedagogik och förskola uppfattar bland annat högkänslighet hos barn. Datamaterialet från intervjuerna har analyserats, bearbetats och kategoriserats utgående från Dahlgren och Fallsbergs (1991) fenomenografiska dataanalys. Vidare utgår avhandlingens teoretiska referensram från den relationella pedagogiken (Aspelin och Persson, 2011).
Undersökningens övergripande resultat visade att respondenterna uppfattade högkänslighet som ett nytt fenomen. Högkänsliga barn uppfattas även finnas i alla barngrupper inom småbarnspedagogiken. Respondenterna beskrev högkänslighet hos barn som genetiskt betingat och att högkänsliga barn påverkas av yttre stimulans och av olika faktorer. Högkänsliga barn kategoriseras som extroverta och introverta och högkänslighet uppfattas vara ett personlighetsdrag.
Vidare uppfattade respondenterna att högkänsliga barn skall bemötas försiktigt och ”mjukt” utgående från deras individuella behov. En god relation mellan barnen och personalen uppfattas vara viktigt som inkluderar bland annat acceptans, förståelse samt kommunikation. Även samarbetet med vårdnadshavare behöver vara fungerande.
Avslutningsvis uppfattade respondenterna att högkänsliga barn mår bra av en verksamhet som består av smågruppsverksamhet, rutiner och förberedelser. I verksamheten beaktas visuella intryck samt ljudvolymen. Respondenterna uppfattade att pedagogiken behöver vara anpassad utgående från barnens individuella behov och några respondenter anpassade även pedagogiken specifikt riktat till högkänsliga barn. Vidare uppfattades högkänsliga barn påverkas av andras humör och därför är det viktigt att atmosfären och stämningen är god i verksamheten inom småbarnspedagogiken.
Kokoelmat
- 516 Kasvatustieteet [595]