Monolog eller dialog? Klasslärares uppfattning om historieundervisning
Mietala, Tobias (2021)
Mietala, Tobias
2021
All rights reserved. This publication is copyrighted. You may download, display and print it for Your own personal use. Commercial use is prohibited.
Julkaisun pysyvä osoite on
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2021100249255
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2021100249255
Tiivistelmä
I denna undersökning ville jag ta reda på om klasslärare är benägna att undervisa monologiskt eller dialogiskt i ämnet historia. Monologisk undervisning fokuserar på metoder som berättande och självständigt arbete. Dialogisk undervisning fokuserar på metoder som drama, grupparbeten och diskussioner. Hit hör också förmågan att kritiskt granska historiskt material. Jag valde att ta avstamp i ett kvalitativt synsätt och intervjua sex lärare. Följande forskningsfrågor utgick jag ifrån: 1) Är lärare benägna att undervisa historia på ett monologinriktat sätt eller ett dialoginriktat sätt? 2) Vilka utmaningar och möjligheter ser lärare med de olika inriktningarna? 3) Vilka praktiska skillnader finns det mellan monologinriktad undervisning och dialoginriktad undervisning? 4) Hur upplever lärare optimal historieundervisning?
Jag intervjuade sex lärare och valde att spela in allt material på en bandspelare. Materialet transkriberades och irrelevanta svar filtrerades bort. Resultatet sammanfattades dels som meningskategorisering, dels som direkta svar på forskningsfrågorna.
De huvudsakliga resultaten visade att respondenterna undervisar dels på likadana sätt, dels på olika sätt. Tre av respondenterna använde sig av undervisningsmetoder som fokuserade både på monologisk undervisning och på dialogisk undervisning. Dessa respondenter tyckte att man inte enbart kunde undervisa med en specifik metod under en lektion utan man behöver vara flexibel. En av respondenterna tyckte att man kan skapa intressanta historielektioner genom berättande. De två sista respondenterna tyckte att historieundervisningen ska utgå från metoder som fokuserar på elevernas intressen.
Utav de huvudsakliga resultaten kan man dra slutsatsen att respondenterna undervisar varierat med en klar bild av vad de vill åstadkomma. Från planering till undervisning existerar ett klart mål. Och det behövs med tanke på de begränsade veckotimmarna ämnet historia har.
Jag intervjuade sex lärare och valde att spela in allt material på en bandspelare. Materialet transkriberades och irrelevanta svar filtrerades bort. Resultatet sammanfattades dels som meningskategorisering, dels som direkta svar på forskningsfrågorna.
De huvudsakliga resultaten visade att respondenterna undervisar dels på likadana sätt, dels på olika sätt. Tre av respondenterna använde sig av undervisningsmetoder som fokuserade både på monologisk undervisning och på dialogisk undervisning. Dessa respondenter tyckte att man inte enbart kunde undervisa med en specifik metod under en lektion utan man behöver vara flexibel. En av respondenterna tyckte att man kan skapa intressanta historielektioner genom berättande. De två sista respondenterna tyckte att historieundervisningen ska utgå från metoder som fokuserar på elevernas intressen.
Utav de huvudsakliga resultaten kan man dra slutsatsen att respondenterna undervisar varierat med en klar bild av vad de vill åstadkomma. Från planering till undervisning existerar ett klart mål. Och det behövs med tanke på de begränsade veckotimmarna ämnet historia har.
Kokoelmat
- 516 Kasvatustieteet [532]