Missions- och musikevenemanget De vackraste julsångerna i Borgå stift 1973-1985

Abstract

I denna avhandling har uppkomsten, lanseringen och etablerandet av det landsomfattande missions- och musikevenemanget De vackraste julsångerna undersökts. Även hurdan inverkan evenemanget haft på missionsintresset i Borgå stift åren 1973‒1985 har studerats. Både kvalitativa och kvantitativa analyser har använts vid genomgång av Finska Missionssällskapets arkivmaterial. Primärkällorna består av musikkommitténs och musiksekreterarens protokoll, brev, informations- och sånghäften, men också församlingarnas svar på enkäter och responsblanketter. Nyckelpersoner har intervjuats och öppna retrospektiva frågor har ställts för att få information om den historiska verkligheten. Dessutom har relevant litteratur och diverse internetsidor om församlingsliv, mission, såväl som julsånger och julmusik studerats.

De vackraste julsångerna var inte från början tänkt som ett insamlingsprojekt utan för att aktivera kantorer och församlingar för mission. Insamlingen Julgåva till missionen hade etablerats redan 1967 och var något som Finska Missionssällskapets musikkommitté och musikbyrå inte ville konkurrera med. Tack vare Gunvor Helanders insatser i musikkommittén fick Borgå stifts församlingar möjlighet att delta redan julen 1973. Elva svenskspråkiga församlingar hade anmält sitt intresse för evene¬manget och finns nämnda i det första finskspråkiga informationshäftet. Någon dokumentation av hur dessa församlingar har genomfört evenemanget har jag inte funnit. I jämförelse med finskspråkiga församlingar fick Borgå stifts församlingar större frihet och kunde hålla evenemanget enligt egna premisser och svenskspråkiga julsångsblad kopierades först inför julen 1976. Avsaknaden av svensk¬språkiga julsångshäften i Finska Missionssällskapets musikbyrå, som i samband med flytten till Magistratsporten hade reducerats till ett musikskåp, liksom bristen på respons om deltagande från de finlandssvenska församlingarna har lett till inkorrekta slutsatser om julsångsaktiviteten i Borgå stift. Så länge som mission kombinerades med sång och musik fr.o.m. 1:a advent fram till epifania fick församlingarna i stiftet uppkalla evenemanget efter eget gottfinnande och därför var och är efterforskning i gudstjänstdagböcker och annonsutkast omöjligt innan namnet De vackraste julsångerna accepterades. Sedan julen 1977 började dock namnet De vackraste julsångerna få genklang även på finlandssvenskt håll. Specifik information från Borgå stift är svår att finna men sammanställning av olika kvantitativa analyser tyder på att publiktillströmningen men också missionsivern vann framgång i Borgå stifts församlingar under utredningsperioden.

Epoken med Gunvor Helander som hade kallats till musikkommittén i mars 1973 och som 1975 blev musiksekreterare tog en ny vändning när hon i november 1983 blev kantor i Borgå svenska domkyrkoförsamling. Både Helander och musikkommittén avlöstes av en musikbyrå där olika musiksekreterare under olika etapper visade sig mindre insatta i hur Borgå stifts församlingar fungerar. Därför tog svenska sektionen småningom över ansvaret för sångerna i det svenskspråkiga julsångshäftet och såg till att evenemanget kunde fortsätta i Borgå stift. Finska Missionssällskapets uppfattning om hur evenemanget fått sin början förändrades också med tiden och blev mer och mer avvikande från den historiska realiteten. Hur evenemanget initierades och utvecklades finns mer sanningsenligt beskrivet i Finska Missionssällskapets primärmaterial. Musikkommitténs och musikbyråns protokoll och brev fram till hösten 1983 torde vara mer pålitligt än generaliserade sekundärkällor, som dessutom kopierats vidare från år till år.