Fyrbenta läsambassadörer. Läshundsverksamhet i finlandssvensk skolkontext.
Gäddnäs, Emma (2021)
Gäddnäs, Emma
2021
All rights reserved. This publication is copyrighted. You may download, display and print it for Your own personal use. Commercial use is prohibited.
Julkaisun pysyvä osoite on
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2021081743525
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2021081743525
Tiivistelmä
Enligt Grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen (2014) är syftet med litteraturundervisningen att väcka elevers läslust, men samtidigt visar PIRLS-och PISA undersökningar att elevers läslust minskar. Baserat på att syftet med litteraturundervisningen tycks vara utmanande att uppnå, vill jag med denna studie utreda huruvida läshundar kan främja elevers läslust och relation till läsning samt undersöka hur läshundsverksamhet ser ut i finlandssvensk skolkontext.Tanken med denna avhandling är att synliggöra läshundsverksamhet i Svenskfinland ihopp om att hjälpa finlandssvenska skolor att hitta ett sätt att främja elevers läslust och relation till läsning.
Syftet med denna avhandling är att ur ett skolpersonal- och läshundsförarperspektiv undersöka huruvida och på vilket sätt finlandssvenska grundskoleelever gynnas av att läsa för läshundar.
Avhandlingens metod är kvalitativ och som datainsamlingsmetod har semistrukturerade intervjuer använts.Studiens empiriutgörs av fem informanters svar, där tre informanter benämns skolpersonal och två som utbildade läshundsförare. Intervjuerna baseras på intervjuguidens tre teman organisering av läshundsverksamhet, läslust och användning av läshundar. Intervjuerna transkriberades och analyserades genomtraditionell innehållsanalys.
Resultatet för den första forskningsfrågan utgörs av tre kategorier som beskriver hur läshundsverksamheten genomförs. Resultaten visar att en examen inom läshundsverksamhet krävs för att få utöva verksamheten, att verksamheten kräver planering och organisering, och att deltagande i läshundsverksamhet främst riktas till elever i åk 1–2 och till elever med bristande läslust. Den andra forskningsfrågan utgörs av resultat som belyser de olika faktorerna som begränsar elevers läslust samt resultat som visar att läshunden gör läsningen mer behaglig och att läshundsverksamhet höjer elevers lust att läsa. Resultaten gällande den sista forskningsfrågan visar att utmaningarna med att inkludera läshundar i skolorutgörs av allergier, rädslor och kulturella aspekter.
Syftet med denna avhandling är att ur ett skolpersonal- och läshundsförarperspektiv undersöka huruvida och på vilket sätt finlandssvenska grundskoleelever gynnas av att läsa för läshundar.
Avhandlingens metod är kvalitativ och som datainsamlingsmetod har semistrukturerade intervjuer använts.Studiens empiriutgörs av fem informanters svar, där tre informanter benämns skolpersonal och två som utbildade läshundsförare. Intervjuerna baseras på intervjuguidens tre teman organisering av läshundsverksamhet, läslust och användning av läshundar. Intervjuerna transkriberades och analyserades genomtraditionell innehållsanalys.
Resultatet för den första forskningsfrågan utgörs av tre kategorier som beskriver hur läshundsverksamheten genomförs. Resultaten visar att en examen inom läshundsverksamhet krävs för att få utöva verksamheten, att verksamheten kräver planering och organisering, och att deltagande i läshundsverksamhet främst riktas till elever i åk 1–2 och till elever med bristande läslust. Den andra forskningsfrågan utgörs av resultat som belyser de olika faktorerna som begränsar elevers läslust samt resultat som visar att läshunden gör läsningen mer behaglig och att läshundsverksamhet höjer elevers lust att läsa. Resultaten gällande den sista forskningsfrågan visar att utmaningarna med att inkludera läshundar i skolorutgörs av allergier, rädslor och kulturella aspekter.
Kokoelmat
- 516 Kasvatustieteet [532]