Varför läser elever i årskurs 5–6 skönlitteratur? En studie kring elevernas egna motiveringar till läsning
Hedström, Johanna (2021)
Hedström, Johanna
2021
Julkaisun pysyvä osoite on
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2021053132465
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2021053132465
Tiivistelmä
Avhandlingen handlar om hur eleverna själva motiverar sin läsning av skönlitteratur, d.v.s. läsning av litteratur för nöjes skull. Som bakgrund fungerar oron över den minskade läskunnigheten och avsaknaden av elevernas perspektiv i diskursen om varför vi läser skönlitteratur i skolan.
Syftet med denna avhandling är att undersöka hur eleverna i årskurs 5–6 ser på sin läsning.
Forskningsfrågorna är följande: Hur motiverar eleverna sin läsning av skönlitteratur? Vad stöder och vad hindrar elevernas läsning? Hur ser elevernas medvetenhet ut kring läsning ?
Teorin bygger på hur man via styrdokument har motiverat och legitimerat litteraturen som en del av ämnet modersmål och litteratur. Att se sig själv som läsare och vilka olika roller man kan ta på sig som läsare är också en del av teorin. Tidigare forskning som presenteras handlar om liknande undersökningar där man velat ta reda på hur eleverna ser på olika typer av läsning i skolan och hur deras motiveringar skiljer sig från lärarens. Studierna visar att elever och studerande ser läsning som viktigt och att styrdokumenten vill stöda läslusten men att strävan efter mätbara kunskaper ofta krockar med fritidsläsning.
Som metod används fokusgruppintervjuer och analysen bygger på kategorisering av elevernas svar under gemensamma teman. Informanterna är 8 elever från en skola i Egentliga Finland. Det är 4 elever från årskurs 5 och 4 elever från årskurs 6. Urvalet skedde med hjälp av en skriftlig uppgift och med hjälp av deras lärare.
Resultatet delades in under de tre forskningsfrågorna. Kort sammanfattat visar resultatet att informanterna hade mycket att säga om läsning och att det är ett ämne som intresserar. Informanterna kommer i kontakt med läsning i sin vardag och ser det som en del av sin fritidssysselsättning. Informanterna kunde motivera sin läsning av skönlitteratur och verkade finna både nytta och glädje av det. För dem var läsning ett verktyg för skolarbetet och ett sätt att fördriva tiden. För att elevernas läsning ska fungera behövs det de rätta förutsättningarna. De behöver lugn och ro och en tid och plats som är gjord för läsning. Det är ibland svårt att reservera tid för läsning i en vardag med många andra fritidsintressen och annan underhållning som lockar. Andra stöd som kan vara bra för informanternas läsning är rollmodeller och tillgång till böcker på sitt eget språk och böcker som väcker intresse. Att se sig själv som läsare och vad läsning egentligen är förekommer i årskurserna 5 till 6 men det finns ännu rum för att utveckla och diskutera med informanterna vad läsning har för betydelse i skolan och på fritiden.
Syftet med denna avhandling är att undersöka hur eleverna i årskurs 5–6 ser på sin läsning.
Forskningsfrågorna är följande: Hur motiverar eleverna sin läsning av skönlitteratur? Vad stöder och vad hindrar elevernas läsning? Hur ser elevernas medvetenhet ut kring läsning ?
Teorin bygger på hur man via styrdokument har motiverat och legitimerat litteraturen som en del av ämnet modersmål och litteratur. Att se sig själv som läsare och vilka olika roller man kan ta på sig som läsare är också en del av teorin. Tidigare forskning som presenteras handlar om liknande undersökningar där man velat ta reda på hur eleverna ser på olika typer av läsning i skolan och hur deras motiveringar skiljer sig från lärarens. Studierna visar att elever och studerande ser läsning som viktigt och att styrdokumenten vill stöda läslusten men att strävan efter mätbara kunskaper ofta krockar med fritidsläsning.
Som metod används fokusgruppintervjuer och analysen bygger på kategorisering av elevernas svar under gemensamma teman. Informanterna är 8 elever från en skola i Egentliga Finland. Det är 4 elever från årskurs 5 och 4 elever från årskurs 6. Urvalet skedde med hjälp av en skriftlig uppgift och med hjälp av deras lärare.
Resultatet delades in under de tre forskningsfrågorna. Kort sammanfattat visar resultatet att informanterna hade mycket att säga om läsning och att det är ett ämne som intresserar. Informanterna kommer i kontakt med läsning i sin vardag och ser det som en del av sin fritidssysselsättning. Informanterna kunde motivera sin läsning av skönlitteratur och verkade finna både nytta och glädje av det. För dem var läsning ett verktyg för skolarbetet och ett sätt att fördriva tiden. För att elevernas läsning ska fungera behövs det de rätta förutsättningarna. De behöver lugn och ro och en tid och plats som är gjord för läsning. Det är ibland svårt att reservera tid för läsning i en vardag med många andra fritidsintressen och annan underhållning som lockar. Andra stöd som kan vara bra för informanternas läsning är rollmodeller och tillgång till böcker på sitt eget språk och böcker som väcker intresse. Att se sig själv som läsare och vad läsning egentligen är förekommer i årskurserna 5 till 6 men det finns ännu rum för att utveckla och diskutera med informanterna vad läsning har för betydelse i skolan och på fritiden.
Kokoelmat
- 516 Kasvatustieteet [528]