Är allt normalt för queerkaraktärer i Neidestams serievärld? : En semiotisk utredning av stereotypiska uttryck för sexuella minoriteter i Zelda
Holmlund, Anna (2021)
2021
All rights reserved. This publication is copyrighted. You may download, display and print it for Your own personal use. Commercial use is prohibited.
Julkaisun pysyvä osoite on
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2021042611943
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2021042611943
Tiivistelmä
I Lina Neidestams seriealbum är karaktären Zelda en ung kvinna som bor i Stockholm. Serien fokuserar på den samtida vardagen under 2000-talets första två decennier där karaktärerna ställer frågor inom/kring feminism, patriarkatet och heteronormen. Zeldas bästa vän Tove har genom seriens gång (2009–2017) olika relationer med kvinnor, bland andra Elsa och senare Kim. Under seriens utveckling får seriens HBTQI+-karaktärer mer visuell synlighet medan Neidestam ger berättelsen en djupare handling.
Syftet är att undersöka hur Lina Neidestams sätt att avbilda HBTQI+-förhållanden och karaktärer i Zeldaalbumen är mer fördomsfria och realistiskt visualiserade i relation till den samtida västerländska uppfattningen. Med en semiotisk analys skildras den visuella utvecklingen av sexuella minoriteter i seriekonsten respektive i Zelda-albumen. För att utreda queerkulturens visuella element och uppkomst undersöks den ur ett kultursociologiskt perspektiv där jag letar efter bakgrunden till queerkulturens visuella ideologier och förebilder samt hur queer- respektive heterogrupperna i Zelda står i relation till varandra. Vad är den gemensamma uppfattningen om stereotyper i queerkultur, och var går gränserna mellan stereotyper, fördomar och diskriminering?
Primärmaterialet utgörs av utvalda bilder från alla de fem publicerade albumen av Zelda (2009–2017) där de sexuella minoriteterna är sekundär- eller bakgrundskaraktärer. Som grund för både en äldre och en samtida definition av homosexuell representation används Millennium (1987) och The new guardian (1989) skapad av Steve Englehart, Joe Staton (m.fl) samt Rawhide Kid (2003), skriven av Ron Zimmerman och tecknad av John Severin. För kvinnlig stereotypisk representation i jämförelse med samtida västerländska uppfattningar om stereotypiska drag används serien A short walk on a cold day (1988) skapad av Graham Higgins och Roz Kaveney, och serien Lumberjanes (2015-) skriven av Noelle Stevenson (m.fl.). Till avhandlingens sekundärmaterial hör bland annat genusvetenskapsskriften Queersverige (2005) redigerad av Don Kulick.
Resultatet är att äldre queera element förekommer visuellt i Zeldaserien, men i kontexten klassas de inte som sterotypiska. Neidestam tar i beaktande HBTQI+-karaktärerna som enskilda individer, där utomstående faktorer så som scenarion och växelverkan mellan andra karaktärer formar karaktärernas personlighet. De visuella stereotypiska uttrycken inom HBTQI+ förekom i serier under 1900-talets senare hälft då HBTQI+-temat var tabu, och genomfördes subtilt eller som en komedi för att undgå konflikter med lagar. Typiska tecken för homosexualitet är socialt konstruerade feminina uttryck och för den lesbiska kulturen är det maskulina uttrycket stereotypiskt. Queerkulturen beredar dessa stereotypiska element för att finna gemenskap och bryta normer. Dessa element förekommer i samtida serier än idag.
Syftet är att undersöka hur Lina Neidestams sätt att avbilda HBTQI+-förhållanden och karaktärer i Zeldaalbumen är mer fördomsfria och realistiskt visualiserade i relation till den samtida västerländska uppfattningen. Med en semiotisk analys skildras den visuella utvecklingen av sexuella minoriteter i seriekonsten respektive i Zelda-albumen. För att utreda queerkulturens visuella element och uppkomst undersöks den ur ett kultursociologiskt perspektiv där jag letar efter bakgrunden till queerkulturens visuella ideologier och förebilder samt hur queer- respektive heterogrupperna i Zelda står i relation till varandra. Vad är den gemensamma uppfattningen om stereotyper i queerkultur, och var går gränserna mellan stereotyper, fördomar och diskriminering?
Primärmaterialet utgörs av utvalda bilder från alla de fem publicerade albumen av Zelda (2009–2017) där de sexuella minoriteterna är sekundär- eller bakgrundskaraktärer. Som grund för både en äldre och en samtida definition av homosexuell representation används Millennium (1987) och The new guardian (1989) skapad av Steve Englehart, Joe Staton (m.fl) samt Rawhide Kid (2003), skriven av Ron Zimmerman och tecknad av John Severin. För kvinnlig stereotypisk representation i jämförelse med samtida västerländska uppfattningar om stereotypiska drag används serien A short walk on a cold day (1988) skapad av Graham Higgins och Roz Kaveney, och serien Lumberjanes (2015-) skriven av Noelle Stevenson (m.fl.). Till avhandlingens sekundärmaterial hör bland annat genusvetenskapsskriften Queersverige (2005) redigerad av Don Kulick.
Resultatet är att äldre queera element förekommer visuellt i Zeldaserien, men i kontexten klassas de inte som sterotypiska. Neidestam tar i beaktande HBTQI+-karaktärerna som enskilda individer, där utomstående faktorer så som scenarion och växelverkan mellan andra karaktärer formar karaktärernas personlighet. De visuella stereotypiska uttrycken inom HBTQI+ förekom i serier under 1900-talets senare hälft då HBTQI+-temat var tabu, och genomfördes subtilt eller som en komedi för att undgå konflikter med lagar. Typiska tecken för homosexualitet är socialt konstruerade feminina uttryck och för den lesbiska kulturen är det maskulina uttrycket stereotypiskt. Queerkulturen beredar dessa stereotypiska element för att finna gemenskap och bryta normer. Dessa element förekommer i samtida serier än idag.