Undervisning i sammansatta klasser i små skolor – En kvalitativ studie om lärares erfarenheter av att organisera undervisningen i en sammansatt klass och arbeta i en liten skola
Lindblad, Mikaela; Oksanen, Karin (2021)
Lindblad, Mikaela
Oksanen, Karin
2021
All rights reserved. This publication is copyrighted. You may download, display and print it for Your own personal use. Commercial use is prohibited.
Julkaisun pysyvä osoite on
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2021050629051
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2021050629051
Tiivistelmä
Hur en liten skola definieras varierar mellan olika länder. En del länder definierar skolor som små då elevantalet är under 100, medan andra länder anser att skolor med under 20 elever är små skolor. (Cedering & Wihlborg, 2018.) Annat som är kännetecknande för små skolor är ett litet kollegium och att undervisningen organiseras enligt sammansatta klasser (Karlberg Granlund, 2019). I en sammansatt klass undervisas två eller flera årskurser samtidigt (Utbildningsstyrelsen, 2014). Undervisningen i sammansatta klasser kan organiseras på olika sätt (Hyry-Beihammer & Hascher, 2015).
Syftet med vår avhandling är att undersöka lärares upplevelser av att arbeta och undervisa i en sammansatt klass i en liten skola. Utgående från syftet har följande forskningsfrågor utformats:
1. Hur upplever lärare att det är att arbeta i en liten skola?
2. Vilka erfarenheter har lärare av att undervisa i en sammansatt klass i en liten skola?
3. På vilka sätt organiserar lärare undervisningen i en sammansatt klass i en liten skola?
Avhandlingens forskningsfrågor besvaras enligt fenomenografisk forskningsansats. Fenomenografin är en kvalitativ metod som används vid forskning som undersöker
människors erfarenheter av fenomen (Uljens, 1989). Som datainsamlingsmetod har
kvalitativa intervjuer utförts. Sammanlagt sju lärare från olika delar av Svenskfinland har
deltagit i individuella intervjuer. Intervjuerna har transkriberats och i analysen har olika
kategorier kunnat urskiljas.
Resultatet visar att samtliga lärare trivs med att arbeta i en liten skola, men ett litet kollegium kan innebära en stor involvering och ett stort ansvar. Däremot bidrar även ett litet kollegium och ett lågt elevantal till en familjär känsla. Lärarna lyfter fram både möjligheter och utmaningar med att undervisa i en sammansatt klass. Lärarna upplever att de inte fått tillräckligt med förberedelse från lärarutbildningen eller från fortbildningar för att undervisa i en sammansatt klass. Flera lärare menar att de därmed ensamma har prövat användbara metoder för att skapa en fungerande undervisning och fått stöd av kollegor. Några lyfter fram att de utfört praktik i en sammansatt klass, vilket de upplever som en bra förberedelse. Det som inverkar på hur undervisning i sammansatta klasser organiseras beror på klassens förutsättningar och skolans resurser. I undervisningen använder sig lärarna av samma arbetsmetoder som även används enkla klasser, men lärarna kan exempelvis ta i beaktande elevers olika åldrar vid grupparbeten. I sammansatta klasser utvecklas elevers självständighet och kamrathjälp mellan elever sker mer naturligt. Avhandlingens resultat kan inte generaliseras på grund av att informanterna enbart varit sju till antalet. Däremot kan lärarnas upplevelser som lyfts fram i denna avhandling vara informativa för andra lärare som är intresserade av små skolors pedagogik och undervisning i sammansatta klasser. Resultatet kan även uppmuntra till fortsatt forskning inom små skolors
verksamhet.
Syftet med vår avhandling är att undersöka lärares upplevelser av att arbeta och undervisa i en sammansatt klass i en liten skola. Utgående från syftet har följande forskningsfrågor utformats:
1. Hur upplever lärare att det är att arbeta i en liten skola?
2. Vilka erfarenheter har lärare av att undervisa i en sammansatt klass i en liten skola?
3. På vilka sätt organiserar lärare undervisningen i en sammansatt klass i en liten skola?
Avhandlingens forskningsfrågor besvaras enligt fenomenografisk forskningsansats. Fenomenografin är en kvalitativ metod som används vid forskning som undersöker
människors erfarenheter av fenomen (Uljens, 1989). Som datainsamlingsmetod har
kvalitativa intervjuer utförts. Sammanlagt sju lärare från olika delar av Svenskfinland har
deltagit i individuella intervjuer. Intervjuerna har transkriberats och i analysen har olika
kategorier kunnat urskiljas.
Resultatet visar att samtliga lärare trivs med att arbeta i en liten skola, men ett litet kollegium kan innebära en stor involvering och ett stort ansvar. Däremot bidrar även ett litet kollegium och ett lågt elevantal till en familjär känsla. Lärarna lyfter fram både möjligheter och utmaningar med att undervisa i en sammansatt klass. Lärarna upplever att de inte fått tillräckligt med förberedelse från lärarutbildningen eller från fortbildningar för att undervisa i en sammansatt klass. Flera lärare menar att de därmed ensamma har prövat användbara metoder för att skapa en fungerande undervisning och fått stöd av kollegor. Några lyfter fram att de utfört praktik i en sammansatt klass, vilket de upplever som en bra förberedelse. Det som inverkar på hur undervisning i sammansatta klasser organiseras beror på klassens förutsättningar och skolans resurser. I undervisningen använder sig lärarna av samma arbetsmetoder som även används enkla klasser, men lärarna kan exempelvis ta i beaktande elevers olika åldrar vid grupparbeten. I sammansatta klasser utvecklas elevers självständighet och kamrathjälp mellan elever sker mer naturligt. Avhandlingens resultat kan inte generaliseras på grund av att informanterna enbart varit sju till antalet. Däremot kan lärarnas upplevelser som lyfts fram i denna avhandling vara informativa för andra lärare som är intresserade av små skolors pedagogik och undervisning i sammansatta klasser. Resultatet kan även uppmuntra till fortsatt forskning inom små skolors
verksamhet.
Kokoelmat
- 516 Kasvatustieteet [531]