Kollegialt samarbete för pedagogiskt utvecklingsarbete : En kvalitativ studie om skolledarskap i efterföljden av projektet Framtidsdalen
Backman, Amanda (2021)
Backman, Amanda
2021
Julkaisun pysyvä osoite on
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2021042827807
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2021042827807
Tiivistelmä
Förändringar i samhället leder även till nya krav på skolorna. Grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen 2014 anger att rektorerna är ansvariga för att kontinuerligt utvärdera och omvärdera skolverksamheten för att kunna fungera i överensstämmelse med den rådande utvecklingen i samhället. Dock finns idag inga modeller för utvecklingsarbete, vilket gör koordineringen av arbetet svårt i en redan hektisk arbetsvardag. Utöver utvecklingsansvaret ska rektorerna erbjuda sina lärare möjligheter till professionell utveckling och ett gott arbetsklimat. I ett väldigt omfattande arbetsuppdrag är det inte alltid helt lätt att orientera sig till de rätta lösningarna, speciellt när det i en oviss framtid varken finns något rätt eller fel.
Syftet med undersökningen är därför, att i spåren av projektet Framtidsdalen, att ta reda på hur rektorer uppfattar sambandet mellan ledarskap och utveckling samt hur utvecklingsarbetet gynnas av kollegialt samarbete. Utgående från syftet formulerades följande forskningsfrågor:
1) Vad är rektorns uppdrag i utvecklingsarbetet – reflektioner i efterföljden av projektet Framtidsdalen?
2) Vilka exempel och idéer för att utveckla samarbetsnätverk och grund för samhandling, anser rektorerna, att är konstruktiva för att främja utvecklingsarbetet?
Undersökningen är kvalitativ och som forskningsansats valdes en tematisk analys. För att besvara forskningsfrågorna användes forskningsintervju som datainsamlingsmetod. I undersökningen deltog fyra rektorer. Rektorernas skolor är jämnt fördelat mellan norra och södra Svenskfinland. Intervjuerna transkriberades och analyserades enligt riktlinjer för en tematisk analys. Två huvudteman framstod i analysen, vilka utformades till undersökningens forskningsfrågor. Till varje huvudtema kunde fem subteman identifieras.
Resultatet visar att rektorerna är samstämmiga om att den mest värdefulla egenskap som rektor är att uppmärksamma och ta till vara den expertis som finns inom det egna kollegiet. Rektorerna deltar gärna själva i utvecklingsarbete, kommer på idéer och startar olika utvecklingsprocesser inom sin egen verksamhet, men ser styrkan i att ha förtroende för sin personal och arbetar enligt ett distribuerat ledarskap för att höja delaktigheten. Rektorerna anser att utvecklingsarbete både handlar om nyskapande och om att förädla det som redan finns. Den accelererande samhällsutvecklingen tär på alla inom skolvärlden och därför har omsorg om välmående en stor prioritet bland skolverksamheterna idag. Tidsbristen är ett faktum, och även om rektorerna skulle vilja ägna mer tid och engagemang åt pedagogiskt utvecklingsarbete så finns det ont om tid.
Samtliga rektorer uttrycker ett starkt behov av fler samarbetsnätverk för att stödja skolornas samhandling inom kommunen. Rektorerna är själva väldigt måna om att, inom sin verksamhet, erbjuda sin personal vertikala och horisontella samarbetskontakter till stöd för utvecklingsarbete med kollegialt lärande i fokus. De samarbetsmöten rektorerna deltar i behandlar vanligen aktualiteter eller akuta behov, varför de anser att det utöver dessa borde förekomma koordinering av samhandling inom kommunen. Skolorna står för en omfattande verksamhet och en satsning på samhandling skulle främja en pedagogisk helhetssyn samt involvera sektorsövergripande samarbeten. Horisontella samarbeten för rektorerna sker endast under ett fåtal rektorsmöten och rektorerna saknar tillfällen att få ingå i signifikanta diskussioner. Något de själva upplever vara gynnsamt för det pedagogiska utvecklingsarbetet men också ett fungerande sätt att samla ork och entusiasmeras i arbetet.
Med stöd av denna undersökning kan man konstatera att projektet Framtidsdalen var ett steg i rätt riktning och motsvarar det behov som också rektorerna i denna undersökning uppmärksammar. Utbildningen i Svenskfinland riktar sig till en minoritet, men två av rektorerna uppmanar ändå till att se styrkan i en gemensam finlandssvensk identitet och möjligheten att kunna samlas och dela med sig av erfarenheter. Resultatet i denna avhandling kan inspirera utbildningsanordnare, bildningsdirektörer och rektorer att inse värdet av tid och rum för omfattande samarbetsnätverk. Därtill framkommer förslag och exempel för hur sådana former för samarbeten kan genomföras.
Syftet med undersökningen är därför, att i spåren av projektet Framtidsdalen, att ta reda på hur rektorer uppfattar sambandet mellan ledarskap och utveckling samt hur utvecklingsarbetet gynnas av kollegialt samarbete. Utgående från syftet formulerades följande forskningsfrågor:
1) Vad är rektorns uppdrag i utvecklingsarbetet – reflektioner i efterföljden av projektet Framtidsdalen?
2) Vilka exempel och idéer för att utveckla samarbetsnätverk och grund för samhandling, anser rektorerna, att är konstruktiva för att främja utvecklingsarbetet?
Undersökningen är kvalitativ och som forskningsansats valdes en tematisk analys. För att besvara forskningsfrågorna användes forskningsintervju som datainsamlingsmetod. I undersökningen deltog fyra rektorer. Rektorernas skolor är jämnt fördelat mellan norra och södra Svenskfinland. Intervjuerna transkriberades och analyserades enligt riktlinjer för en tematisk analys. Två huvudteman framstod i analysen, vilka utformades till undersökningens forskningsfrågor. Till varje huvudtema kunde fem subteman identifieras.
Resultatet visar att rektorerna är samstämmiga om att den mest värdefulla egenskap som rektor är att uppmärksamma och ta till vara den expertis som finns inom det egna kollegiet. Rektorerna deltar gärna själva i utvecklingsarbete, kommer på idéer och startar olika utvecklingsprocesser inom sin egen verksamhet, men ser styrkan i att ha förtroende för sin personal och arbetar enligt ett distribuerat ledarskap för att höja delaktigheten. Rektorerna anser att utvecklingsarbete både handlar om nyskapande och om att förädla det som redan finns. Den accelererande samhällsutvecklingen tär på alla inom skolvärlden och därför har omsorg om välmående en stor prioritet bland skolverksamheterna idag. Tidsbristen är ett faktum, och även om rektorerna skulle vilja ägna mer tid och engagemang åt pedagogiskt utvecklingsarbete så finns det ont om tid.
Samtliga rektorer uttrycker ett starkt behov av fler samarbetsnätverk för att stödja skolornas samhandling inom kommunen. Rektorerna är själva väldigt måna om att, inom sin verksamhet, erbjuda sin personal vertikala och horisontella samarbetskontakter till stöd för utvecklingsarbete med kollegialt lärande i fokus. De samarbetsmöten rektorerna deltar i behandlar vanligen aktualiteter eller akuta behov, varför de anser att det utöver dessa borde förekomma koordinering av samhandling inom kommunen. Skolorna står för en omfattande verksamhet och en satsning på samhandling skulle främja en pedagogisk helhetssyn samt involvera sektorsövergripande samarbeten. Horisontella samarbeten för rektorerna sker endast under ett fåtal rektorsmöten och rektorerna saknar tillfällen att få ingå i signifikanta diskussioner. Något de själva upplever vara gynnsamt för det pedagogiska utvecklingsarbetet men också ett fungerande sätt att samla ork och entusiasmeras i arbetet.
Med stöd av denna undersökning kan man konstatera att projektet Framtidsdalen var ett steg i rätt riktning och motsvarar det behov som också rektorerna i denna undersökning uppmärksammar. Utbildningen i Svenskfinland riktar sig till en minoritet, men två av rektorerna uppmanar ändå till att se styrkan i en gemensam finlandssvensk identitet och möjligheten att kunna samlas och dela med sig av erfarenheter. Resultatet i denna avhandling kan inspirera utbildningsanordnare, bildningsdirektörer och rektorer att inse värdet av tid och rum för omfattande samarbetsnätverk. Därtill framkommer förslag och exempel för hur sådana former för samarbeten kan genomföras.
Kokoelmat
- 516 Kasvatustieteet [528]