Ökad arbetsbelastning bland klasslärare - En kvalitativ studie om arbetsmoment i klasslärarens arbete som bidrar till ökad arbetsbelastning
Hultgren, Ida; Kulla, Sandra (2021)
Hultgren, Ida
Kulla, Sandra
2021
All rights reserved. This publication is copyrighted. You may download, display and print it for Your own personal use. Commercial use is prohibited.
Julkaisun pysyvä osoite on
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2021041510602
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2021041510602
Tiivistelmä
Syftet med studien är att undersöka bidragande orsaker till ökad arbetsbelastning bland klasslärare. Utgående från syftet har forskningsfrågornautformatspå följande sätt:
1.Vilka arbetsmoment i arbetet bidrar enligt klasslärare till ökad arbetsbelastning?
2.Hur jobbar klasslärare för att förebygga ökad arbetsbelastning?
3.Hur upplever klasslärare att frågan om lärarens arbetsbelastning tas i beaktande av skolledningen?
För att få svar på forskningsfrågorna gjordes en kvalitativ studie inom det hermeneutiska paradigmet. I studien användes intervjuer som datainsamlingsmetod och samtalen omvandladestill narrativmed hjälp av transkribering. I studien deltog fyra respondenteroch resultatet består därmedav fyra olika narrativ där respondenterna är i fokus.Föratt presentera studiensresultat skapadestre huvudkategorier utgående från forskningsfrågorna.Huvudkategorierna ärarbetsmoment, förebyggande metoder och skolledningens påverkan. Till vardera huvudkategorin skapadesdärefterunderkategorier baseratpårespondenternas berättelser.
Resultatet visar att samtliga respondenter upplever ökad arbetsbelastning. De arbetsmoment som upplevs mest belastande är föräldrakontakt och elevkontakt. Även arbetstiden är en bidragande orsakt till arbetsbelastningen.För att förebygga arbetsbelastning anser respondenterna att en utförlig planering av arbetet, ett fungerande stödnätverk och begränsning av den icke-bundna arbetstiden är av betydelse.Gällande skolledningens på verkan upplever respondenterna att kommunikationen från skolledningen är bristfällig och att resurser för lärares välmående saknas.
1.Vilka arbetsmoment i arbetet bidrar enligt klasslärare till ökad arbetsbelastning?
2.Hur jobbar klasslärare för att förebygga ökad arbetsbelastning?
3.Hur upplever klasslärare att frågan om lärarens arbetsbelastning tas i beaktande av skolledningen?
För att få svar på forskningsfrågorna gjordes en kvalitativ studie inom det hermeneutiska paradigmet. I studien användes intervjuer som datainsamlingsmetod och samtalen omvandladestill narrativmed hjälp av transkribering. I studien deltog fyra respondenteroch resultatet består därmedav fyra olika narrativ där respondenterna är i fokus.Föratt presentera studiensresultat skapadestre huvudkategorier utgående från forskningsfrågorna.Huvudkategorierna ärarbetsmoment, förebyggande metoder och skolledningens påverkan. Till vardera huvudkategorin skapadesdärefterunderkategorier baseratpårespondenternas berättelser.
Resultatet visar att samtliga respondenter upplever ökad arbetsbelastning. De arbetsmoment som upplevs mest belastande är föräldrakontakt och elevkontakt. Även arbetstiden är en bidragande orsakt till arbetsbelastningen.För att förebygga arbetsbelastning anser respondenterna att en utförlig planering av arbetet, ett fungerande stödnätverk och begränsning av den icke-bundna arbetstiden är av betydelse.Gällande skolledningens på verkan upplever respondenterna att kommunikationen från skolledningen är bristfällig och att resurser för lärares välmående saknas.
Kokoelmat
- 516 Kasvatustieteet [528]