Sambandet mellan perfektionism, skoltrötthet och skolprestationer hos ungdomar i Svenskfinland
Vähäkangas, Ida (2021)
Vähäkangas, Ida
2021
All rights reserved. This publication is copyrighted. You may download, display and print it for Your own personal use. Commercial use is prohibited.
Julkaisun pysyvä osoite on
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2021041210160
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2021041210160
Tiivistelmä
Det är många faktorer som påverkar elevers välbefinnande och prestationer i skolan. I föreliggande avhandling är perfektionism, det vill säga strävan efter perfektion, i fokus. Perfektionism är ett mångfacetterat begrepp som ofta delas in i en positiv och negativ dimension. I denna studie undersöks också skoltrötthet, som kan beskrivas som ett långvarigt tillstånd av stress som uppkommer på grund av skolrelaterade faktorer. Skoltrötthet handlar om en upplevelse av för höga krav och otillräckliga resurser – något som också är väldigt kännetecknande för den negativa dimensionen av perfektionism.
Min avhandling baserar sig på kvantitativa data och skrivs inom forskningsprojektet FRAM. I studiens inledningsskede deltog elever från fem högstadieskolor i Svenskfinland. Fyra mättillfällen ordnades mellan åren 2016 och 2019. De skolprestationer som tagits i beaktande är vitsord i matematik och modersmål samt poäng i matematiktestet KTLT och modersmålstestet LSLP. Avhandlingens syfte är att utreda sambandet mellan ungdomars perfektionism och skolprestationer samt om eventuell skoltrötthet kan förklara en del av detta samband. Utifrån syftet har två forskningsfrågor formulerats:
1. Hur påverkar perfektionism ungas skolprestationer?
2. Hur förklarar skoltrötthet förhållandet mellan perfektionism och skolprestationer?
Resultaten visar att positiv perfektionism leder till bättre skolprestationer i modersmål och matematik, medan prestationerna blir svagt sämre av en negativ perfektionism. Dessa samband överensstämmer med de hypoteser som ställdes upp med stöd av tidigare forskning. Elever med positiv perfektionism är mindre benägna att utveckla skoltrötthet, medan elever med negativ perfektionism löper högre risk för att bli skoltrötta. Eftersom skoltrötthet leder till sämre prestationer kan förekomsten av det förklara en del av sambandet mellan perfektionism och skolprestationer.
I och med denna avhandlings resultat synliggörs betydelsen av att stöda elevernas välmående i skolan. Det är viktigt att också elever som kämpar med höga krav och en ständig rädsla för misslyckanden blir sedda. Samtidigt bör man finna redskap för att hjälpa denna målgrupp till att på bästa sätt förvalta sina drömmar och ambitioner. Med ett ökat välmående tenderar också prestationerna att bli bättre, vilket är önskvärt både på individnivå och samhällelig nivå.
Min avhandling baserar sig på kvantitativa data och skrivs inom forskningsprojektet FRAM. I studiens inledningsskede deltog elever från fem högstadieskolor i Svenskfinland. Fyra mättillfällen ordnades mellan åren 2016 och 2019. De skolprestationer som tagits i beaktande är vitsord i matematik och modersmål samt poäng i matematiktestet KTLT och modersmålstestet LSLP. Avhandlingens syfte är att utreda sambandet mellan ungdomars perfektionism och skolprestationer samt om eventuell skoltrötthet kan förklara en del av detta samband. Utifrån syftet har två forskningsfrågor formulerats:
1. Hur påverkar perfektionism ungas skolprestationer?
2. Hur förklarar skoltrötthet förhållandet mellan perfektionism och skolprestationer?
Resultaten visar att positiv perfektionism leder till bättre skolprestationer i modersmål och matematik, medan prestationerna blir svagt sämre av en negativ perfektionism. Dessa samband överensstämmer med de hypoteser som ställdes upp med stöd av tidigare forskning. Elever med positiv perfektionism är mindre benägna att utveckla skoltrötthet, medan elever med negativ perfektionism löper högre risk för att bli skoltrötta. Eftersom skoltrötthet leder till sämre prestationer kan förekomsten av det förklara en del av sambandet mellan perfektionism och skolprestationer.
I och med denna avhandlings resultat synliggörs betydelsen av att stöda elevernas välmående i skolan. Det är viktigt att också elever som kämpar med höga krav och en ständig rädsla för misslyckanden blir sedda. Samtidigt bör man finna redskap för att hjälpa denna målgrupp till att på bästa sätt förvalta sina drömmar och ambitioner. Med ett ökat välmående tenderar också prestationerna att bli bättre, vilket är önskvärt både på individnivå och samhällelig nivå.
Kokoelmat
- 516 Kasvatustieteet [531]