Samarbetet mellan skoldirektörer och rektorer samt skoldirektörers och rektorers syn på rektorns ledarskap - En kvantitativ undersökning

Abstract

Den här avhandlingen handlar om samarbetet mellan finlandssvenska skoldirektörer och rektorer, utgående från distribuerat ledarskap och flerprofessionellt samarbete. Syftet är att undersöka samverkan inom det kommunala utbildningsledarskapet, med fokus på rektor och skoldirektör.

Avhandlingen syftar till att besvara följande forskningsfrågor: 1. Hur upplever skoldirektörer och rektorer sitt inbördes samarbete? 2. Vilken syn har skoldirektören och rektorn på rektorns ledarskap?

Datamaterialet baserar sig på ett finlandssvenskt skolutvecklingsprojekt vid Åbo Akademi som heter SKUTT (SKUTT, u.å.). Denna avhandling har utnyttjat delar av datamaterialet som fokuserar på samarbetet mellan rektor och skoldirektör, samt rektorernas och skoldirektörernas syn på rektorns ledarskap. Svaren från enkäterna analyserades. I studien har analysprogrammet IBM SPSS statistics 24 använts och svarsvärden analyserades på en summavariabel för att se skillnader mellan två olika grupper i detta fall skoldirektör och rektor. I avhandlingen signifikanstestades skillnaderna mellan grupperna med hjälp av t-test.

Gällande frågan om synen på rektorns ledarskap visar resultaten bland annat att rektorerna skattar sitt ledarskap högre än vad skoldirektörerna gör. Rektorerna och skoldirektörerna har också olika syn på rektorns förmåga att fatta svåra beslut. Rektorn skattar sin kompetens högre än vad skoldirektören gör.

Resultaten i frågan angående samarbete mellan rektorerna och skoldirektörerna påvisar att skoldirektörerna anser att de ger mycket gott stöd till rektorerna . Rektorerna i sin tur upplever inte samma stöd. Övergripande framkommer det i nästan alla frågor att skoldirektören skattar sitt stöd till rektorerna högre än vad rektorerna själva upplever det. Rektorerna och skoldirektörerna är inte överens angående den kommunala ledningens kompentens gällande utbildningen - där är det rektorerna som inte känner att ledningens har den kompentens som krävs. I avhandlingen framkommer det att i möten mellan rektorerna och skoldirektörerna vill de två parterna diskutera den andres vardagliga arbete.

Avhandlingens mest centrala empiriska bidrag är således att i hierarkiska ledarskapsrelationer visar sig värderingen eller bedömningen av det egna arbetet systematiskt vara högre bland både överordnade och underordnade chefer än skattningen gjord av deras över- eller underordnande samarbetsparter. Ur resultatet kan man avläsa att skoldirektörerna och rektorerna inom Svenskfinland har en tilltro och själveffektivitet inom sin egen profession.